Ingen vet vad som döljer sig i de gamla soptipparna

Ingen vet vad som döljer sig i de gamla soptipparna

DN. Publicerat 2008-08-01 10:52

Hälsoskyddsinspektörerna Lennart Adamajtis och Carina Lindberg blickar ut över en av de 93 nedlagda soptippar som måste saneras.

Strängare miljökrav tvingar fram bättre kunskaper om vad som döljs i två hundra nedlagda soptippar i Stockholms län. Många av tipparna är mycket dåligt kontrollerade och det är oklart vilka som är farliga för människor och miljö.

I dag finns bara sju verksamma deponier i länet. Tre tar emot farligt avfall, fyra icke-farligt avfall. Det mesta avfall som lämnas till deponierna sorteras och skickas vidare till bland annat glasbruk och pappersbruk för återvinning.
Vi har en lista med 93 tippar och måste beta oss igenom hela listan, säger bolagets miljö- och utvecklingschef Ingrid Olsson.
Kunskaperna om vad de gamla tipparna innehåller är mycket dåliga.
Vi har egentligen ingen aning, säger Ingrid Olsson.
Gillingetippen i norra Vallentuna lades ner redan i mitten av 1970-talet och täcktes tjugo år senare över med ett en meter tjockt skal av lera och matjord. I samband med det togs lakvattenprover som visade bra värden, men nu anser miljö- och hälsoskyddsinspektören Carina Lindberg att det är dags att skärpa bevakningen igen. Det företag som äger marken där den gamla tippen ligger driver schaktningsverksamhet och mellanlagrar jordmassor, sten och gödsel intill tippområdet.
Vi är rädda att vibrationerna från lastmaskinerna ska orsaka sprickor i täckskiktet och bidra till att pressa ut lakvattnet, säger Carina Lindberg.
Ambitionen är att hålla tippen så torr och syrefattig som möjligt för att få en naturlig nedbrytning av avfallet. Men om skalet runt deponin spricker kan ytvatten leta sig ner i innandömet och resultera i att förorenat lakvatten rinner ut i diken och andra vattendrag och så småningom når den känsliga våtmarken Angarnsjöängen en bit från tippen.
Vallentuna kommun har haft tillsynsansvaret över Gillingetippen sedan den täcktes in, men enligt Carina Lindberg har miljökontoret inte gjort någon egen besiktning sedan 1996.
Miljökontoret har nöjt sig med att tippens ägare är skyldig att utföra egenkontroller av lakvatten och eventuella gasläckor och se till att ytskiktet håller.
Carina Lindberg och hennes kollega Lennart Adamajtis medger att de knappt vet vad som ligger lagrat i den gamla tippen, men har hört att där finns avfall från veterinärmedicinska anstalten, byggrester och en och annan oljecistern.
Förr visste man inte hur man skulle göra med miljöfarligt avfall, säger Lennart Adamajtis.
Ingela Hiltula, tillförordnad chef för naturvårdsverkets miljö­rättsavdelning, konstaterar att miljöförvaltningarna står inför ett komplicerat detektivarbete.
Kommunernas ansvar att ta reda på vilka gamla tippar som finns och vad de innehåller har skärpts genom bestämmelser i miljöbalken och de miljömål riksdagen satt upp om en giftfri miljö.
Ofta vet man inte heller vad som händer med det avfall som grävts ner, till exempel hur olika kemikalier reagerar när de kommer i kontakt med fuktig jord, säger Ingela Hiltula.
Sörab lyfter fram ansvaret för de nedlagda soptipparna i förslaget till ny avfallsplan som går att studera ytterligare några dagar på flera bibliotek i medlemskommunerna. Där konstateras också att tipparna är ett faktum och att många av dem blivit överbyggda i takt med att marken exploaterats.
Inte minst är trycket på att bygga bostäder hårt. I viss mån får vi leva med att de gamla tipparna ligger där de ligger, säger Ingrid Olsson.
Mängden avfall som läggs på deponi har minskat kraftigt de senaste tio åren och i dag är de deponier som är i bruk väldigt små. De fungerar som mellanlagring innan det sorterade avfallet går vidare till glasbruk eller pappersbruk för återvinning. Kraven på deponiernas kvalitet är mycket hårdare i dag än tidigare och från 1 januari 2009 måste alla verksamma deponier hålla samma standard.
Torbjörn Tenfält

Stockholm har 200 nedlagda tippar
Gamla nedlagda soptippar (deponier) räknas som miljöfarlig verksamhet. Enligt länsstyrelsen finns det cirka 200 nedlagda soptippar i Stockholms län.

Sörab är ett regionalt avfallsbolag som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.
I dag finns bara sju verksamma deponier i länet. Tre tar emot farligt avfall, fyra icke-farligt avfall. Det mesta avfall som lämnas till deponierna sorteras och skickas vidare till bland annat glasbruk och pappersbruk för återvinning.