För nästan hundra år sedan...

Den yngsta församlingsboken för Vallentuna som finns på nätet omfattar åren 1923-1931. Det är mindre än hundra år sedan men ändå. Det är ytterst få som jag (född 1949) känner igen eller ens har hört talas om. Det är det som är så hemskt. Så många profiler som säkert kände varandra och som alla nu är bortglömda. Häng med på en promenad i församlingsboken 1923-1931.

Prästgården, Hjälmsta rote (kyrkoherdebostället)

Kontraktsprost var kyrkoherde Otto Sixten Pettersson född 1852 i Enköping som hade blivit änkling 1907 och som nu var gift för andra gången 1921 med den sjutton år yngre Maria Elisabeth Sundgren född 1879 i Vallentuna. I hushållet fanns även prostens son ur första giftet, kamrer Sixten Erik Sixtensson född 1890 i Valbo, Gävleborgs län.  

Det fanns gott om tjänstefolk i prästgården. Sex ”tjänarinnor” räknas upp åren 1923-1928 som tycks ha tjänstgjort två och två.

Prästsonen Sixten Erik Sixtensson gifte sig kyrkligt 33 år gammal 1923 med Gertrud Elisabet Nilsson från Enebyberg. De bosatte sig i Lidingö. Dit flyttade även den åldrande prosten Pettersson och hans hustru den 5/6 1928.

Sven Vängby
Vallentuna bildarkiv.

Samma dag tillträdde en ny kontraktsprost och kyrkoherde som flyttade in i prästgården nämligen:

Sven Oskar Josua Vängby född 9/4 1897 i Göteborgs Haga (död 17/10 1964) och hans hustru sedan 15/7 1925:

Ragnhild Anna Beatrice Rasmusson född 8/9 1899 i Göteborgs Gamlestad (död 21/3 1994)

De fick barnen:

• Staffan Oskar Sigfrid född 17/6 1930 i Vallentuna
• Ragnhild Anna Birgitta född 9/11 1931 i Vallentuna (död 28/6 1991)
• Ragnhild Alfa Margareta Vängby född 24/5 1934 i Vallentuna
• Elsa Gunborg Catarina Vängby född 16/1 1940 i Engelbrekt

Familjen Vängby klarade sig med ett hembiträde, nämligen Anna Elisabet Fongman från Häverö (född 1903) som också bodde i prästgården.

Sven Vängby var av någon anledning frikallad från värnplikt men det kanske alla präster var. Jag vet inte. Det är något att ta reda på.   

Jag kommer ihåg Sven Vängby för att han var så vänlig. I min barndom på 1950-talet kunde man se honom knalla omkring i Vallentuna iförd sin prästkrage och knälånga kappa. I skolan dök han också upp då och då. Han liksom fanns där och tillhörde miljön. 

Sjövillan. Foto: Yngve Sjögren.
Vallentuna bildarkiv.

I 1940 års folkräkning hos SCB står att ytterligare tre familjer bodde på kyrkoherdebostället och bland dem författaren (Johan Fridolf) Jan Fridegård född 14/6 1897 med hustru och dotter. 

Om jag inte tar fel så bodde familjen Fridegård i Sjövillan nedanför kyrkan en tid. Och visst var det där som boken Torntuppen kom till. Läs den! 

Fridegård köpte senare ett hus i Rickeby av Anna-Brita Dahl och hennes man folkhögskolelärare Sven Gustaf Dahl. (Fastigheten hette möjligen Svensborg, det fanns både no 1 och no 2 och Josef Andersson bodde i no 2). Det bör vara huset i mitten av bilden nedan från 1920 - förutsatt att vägen som slingrar sig fram är dåvarande Stockholmsvägen och nuvarande Karlbergsvägen. I så fall har trävillan till vänster ersatts av nuvarande ICA Rickeby som på 1950-talet var Gustafssons affär och före det Palmblads dito. På 1950 talet låg i så fall en bensinmack på ängen till vänster i bild. Den är borta sedan länge och ersatt av villor.

Jag vet inte hur länge Jan Fridegård bodde i Vallentuna men det var bara några år. Familjen var bosatt i Uppsala såväl 1948 och 1950.

Vallentuna villastad, foto av okänd fotograf. Vallentuna bildarkiv

Men åter till 1923-1931:

Hjälmsta Löneboställe 2 1/8 mtl
Jag har ingen aning om vad det var för ställe om det inte var prästgårdsbondens jordbruk. Det arrenderades emellertid av folk från huvudstaden. Arrendator var åkaren Gustav Mauritz Jansson i Engelbrekts församling, Stockholm. Gården brukades av hans söner Erik Birger Jansson född 1895 och Karl David Jansson född 1904 som båda flyttade till Engelbrekts församling 1925 resp 1926.

På gården fanns jordbruksarbetare, drängar, tjänarinnor, hushållerskor, hushållsbiträden, en ladugårdskarl från Värmdö och senare en från Kalmar och två rättare (änkeman Johan Erik Jansson född 1859 och änkeman Sven Leonard Groth född 1885 med åtta moderlösa barn) samt arrendator Gustaf Enok Andersson född 1894. Påfallande många flyttade så småningom till Engelbrekts församling i Stockholm och ett helt gäng drängar till Orkesta.


Hjälmsta Sjöboda
Var det en plats nära kyrkan eller det Sjöboda några kilometer in i skogen från Fågelsången och skjutbanan sett som alla vi ungar åkte på skidutflykt till när vi gick i skolan? Jag vet verkligen inte.
I Sjöboda fanns i alla fall två torpare med familjer 1923-1931 nämligen:

• John Petter Pettersson född 1863 i Närtuna med fru och tre barn samt
• Karl Rickard Pettersson född 1894 i Närtuna med fru och två barn varav ett ur hennes första äktenskap.

Om de båda torparna Pettersson var far och son framgår inte av församlingsboken.

Kärrdal vid Fågelsången 1920 (där skjutbanan låg).
Vallentuna bildarkiv.

Hjälmsta Kärrdal
Där bodde Karl Fredrik Leonard Lejholm född 1850 (död 7/11 1931) som var fiskare till yrket. Det framgår inte var han fiskade men Vallentunasjön var på den tiden - innan politikerna på 1940-talet började släppa ut orenat avlopp i sjön - känd för sin ädelfisk som såldes på Hötorget i Stockholm som extra fin delikatess.
I stugan fanns förstås också hans hustru Augusta Vilhelmina född 1854 och deras fyra barn. De två sönerna var redan då timmerman och grovarbetare respektive jordbruksarbetare.

Hjälmsta Stenhagen
Huset ägdes av förre stenarbetaren Johan August Söderberg, Odengatan 6, Stockholm.
Den 12/11 1930 flyttade han dit med sin finskfödda hustru Maria Natalia Jansson från Mariehamn. Han var född 1865 och hon 1870. De hade gift sig 31/7 1892 så det var alltså på ålderns höst de lämnade Engelbrekts församling i Stockholm för Vallentuna. Det var ju så på den tiden att många stockholmare hade fritidshus i Vallentuna och att somliga småningom blev bofasta där.
Men jag har ingen aning om vilken fastighet Stenhagen kan ha varit.

Hjälmsta Stenhagen Karlberg
Huset ägdes av skomakareänkan Beda Charlotta Bornholm född Eriksdotter född 27/8 1845 i Hova, Skaraborgs län - död i Vallentuna 21/3 1926. Hon var änka efter skomakaren Karl Magnus Bornholm född 23/10 1842 i Ingatorp, Jönköpings län - död 26/10 1921 i Vallentuna. De gifte sig 27/5 1866.
Barn:

1. Carl Rudolf född 17/6 1866 i Danderyd
2. Johan Adolf född 15/5 1870 i Täby
3. Johanna Charlotta född 18/1 1872 i Täby
4. Gustaf Viktor född 6/6 1875 i Vallentuna
5. Bror David född 18/8 1878 i Vallentuna tvilling
6. Johannes född 18/8 1878 i Vallentuna tvilling
7. Hildur född 29/11 1884 i Vallentuna g Karlsson 7/11 1917 - död 6/5 1958 i Karlberg, Prästg Va. Hennes oäkta dotter Hildur Margareta född 20/2 1911 i Kungsholms församling. Inget av de övriga barnen stannar i Vallentuna.

Familjen Bornholm är ju väl känd i Vallentuna. Läs om dem här. 
Jag tänker då på:
Karl Gösta Eugen Bornholm född 19/12 1910 i Johannes församling som var son till
Handlaren Karl Johan Bornholm född 22/11 1882 i Vallentuna
ohh Ester Ottilia Bornholm född 1885 i Vallentuna

Karl Johan Bornholm född 1882 var son till Johan Petter Bornholm så det släktskapet får jag nog ta en särskild titt på framöver.
Vallentuna (AB) CI:6 (1874-1883) Bild 520 / sid 48

Hjälmsta Hjälmstalund
Ägare var (förnamn) Wallin, Brahegatan 6 i Stockholm
Ingen var bosatt i fastigheten.


Hjälmsta Anneberg
Ägare var (förnamn, Knut, efternamn)
Bosatt i Anneberg var avskedade båtsmannen Anders Petter Wessman född 1852 i Ekerö som nu var timmerman och hans hustru Charlotta Wilhelmina Karlsson född 1861 i Husby-Långhundra. Hon flyttade bort i början av år 1927 och han i slutet av 1928. Okänt vart.

Den 10/12 1929 flyttade istället ett annan par in nämligen:
Byggnadsarbetaren Anders Andersson född 1863 i Harg och
Huhållerskan Maria Sofia Eriksson född Jonsson född 1868 i Höreda, Jönköpings län
Han var frånskild 3/4 1918 och hon var skild från klensmeden Per Eskil Eriksson genom utslag av Frösåkers häradsrätt den 17/12 1921.


Hjälmsta Wästerhagen
Här bodde mureriarbetaren Frans Oskar Lindgren född 1862 i Össeby-Garn och hans hustru sedan 1886 Emma Kristina Cedervall född 1860 i Kungs Barkarö, Västmanland.
De flyttade 1929 och 17/7 1930 kom i stället från Hammarby:
Ladugårdskarlen Axel Wilhelm Tillenius född 1888 i Romfartuna, Västmanland och hans hustru
Selma Leontina Bergström född 1894 i Hubbo och deras fyra barn.
Familjen flyttade bara några månader senare, den 7/11 1930, vidare till Bro.

Konsum på Olsborgsvägen. Vallentuna Bildarkiv.

Konsumbutiken på Olsborgsvägen.
Vallentuna bildarkiv.

Hjälmsta Olsborg
Det måste ju vara vid Olsborgsvägen. Där låg den första Konsumbutiken på 1950-talet och mycket riktigt så bodde där också en handlare på 1920-talet nämligen:
Handlaren Erik Halvarsson född 1845 i Malung och hustrun Agusta född Grääs född 1862 i Film. De hade gift sig 4/5 1900 och bodde kvar i Olsborg till 1928.

Makarna Halvarsson hade en fosterson - som egentligen var son till deras dotter Kristina - boende hos sig nämligen Adolf Fredrik Folke Vahlberg född 1912 i Uppsala.
Läs mer om Augusta Grääs här.

I Olsborg bodde även handelsebiträdet Amalia Wilhelmina Johansson född 1894 i Länna och förrådsförvaltare Johan Albert Edman född 1892 i Frösunda med hustru och son.
Där fanns dessutom ett hembiträde, ett handelsbiträde och en jordbruksarbetare med fru samt...
Gustaf Ivan Nilsson född 1892 i Adolf Fredriks församling som var - artist. Jag vet inte vad han var för sorts artist men han dog i Vallentuna 21/11 1970. Adressen anges i dödboken till Avunden Postlåda 912.

PS. Det visar sig att "artisten" Gustaf Ivan Nilsson var en målande konstnär. På kommunens hemsida står 2023: Efterlysning - vad vet du om konstnären Ivan Nilsson? DS

Klockargården som en gång var skola.
Vallentuna bildarkiv

Hjälmsta Skolhuset
Jag är osäker men det kan ha varit det som nu kallas Klockaregården som tidigare hade varit skola med bostad en trappa upp.

I skolhuset bodde 1923-1931:
Folkskolelärare Oskar Alfred Härje född 1873 i Remmene, Älvsborgs län, som även var organist och klockare. Hustrun hette Olga Katarina Ekstedt och var född 1893 i Skultuna. De hade fyra barn i hushållet och dessutom en tjänarinna vid namn Elin Cecilia Andersson född 1902 i Sala.
En annan folkskollärare, Nils Karl Ragnar Rosin född 1896 i Klara församling, tjänstgjorde 4/11 1925 till 18/9 1926 innan han flyttade vidare till Täby, om jag inte tolkar det fel.

Stefansgården som förr var Vallentunas kommunalhus
Vallentuna bildarkiv

Hjälmsta Kommunalhuset
Kommunalhus var åtminstone 1940 den nu så kallade Stefansgården mitt emot Mattiasgården.

Margit Oppermann
Vallentuna bildarkiv

Men det var dessutom lärarbostad.
Där bodde en tid skolans mest fruktade lärarinna nämligen:
Småskolelärare Margit Matilda Wilhelmina Oppermann född 1900 i Rimbo. Hon var säkert hur snäll som helst men det märktes inte. Åtminstone inte på 1950-talet. Hon var både bestämd och sträng. Absolut ingen stack upp mot henne.
Margit Oppermann var ogift. Hon var även 1946 bosatt i Prästgården men 1951 och 1960 i Mörby (Danderyd) med adress Furuliden. 1970 var hon tillbaka i Vallentuna igen. Adress: Mörbyvägen 25. 

Margit Oppermann var dotter till stationsföreståndaren för järnägsstationen i Vallentuna, John Henrik Opperman född 1865 i Ununge och hans hustru Maria Matilda Liljedahl född 1870 i Hedvig Eleonora församling. Se nedan. Föräldrarna flyttade från Vallentuna 1928 men Margit Oppermann blev kvar till sin död 1983 då hon var folkbokförd på Väsbygården.

Före detta lärarinnan Johanna Krantz född 1860 i Harbo, Västmanland, fanns också i kommunalhuset men avled 1924. Hos henne bodde systern, fd handelsbiträdet Hildur Krantz född 1863, och brodern, jordbruksarbetaren Gustaf Krantz född 1851, som småningom avflyttade i december 1926.

I kommunalhuset fanns även en barnmorskebostad.
Antecknade för åren 1923-1931 är:

• Anna Erika Johansson född 1896 i Gällivare som flyttade in från Överluleå 1928 dit hon återvände 1929 och 
• Ester Ingeborg Svedström född 1901 i Undersvik, Gävleborgs län. Hon flyttade in från Sundbyberg 1929 och flyttade vidare till Boo 1931.

Vita skolan som småningom blev gul, byggd 1910.
Vallentuna Centralskola i Hjälmsta, Vallentuna.
Vallentuna bildarkiv.

Hjälmsta Nya skolhuset
Det bör väl vara vita skolan som småningom blev gul och där jag gick i småskolan, klass 1 och 2.
Det bestod då av två stora klassrum på bottenvåningen och och två mindre på övervåningen. Där höll även Anna-Brita Dahl till på kvällstid med sina scouter - Blåvingarna. Rummen på övervåningen hade dessförinnan varit lärarbostäder.

Här bodde 1923-1931:

Anna Gauffin
Vallentuna bildarkiv

• Folkskolelärarinnan Ester Elisabeth Lundqvist född 1888 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm (ordinarie i Vallentuna sedan 1/7 1922, förut vikarie under höstterminen 1921 och vårtrminen 1922)
• Småskolelärare Anna Augusta Adolfina Gauffin född 1878 i Skånela och hennes moder:
• Änkefru Augusta Maria Otiliana Gauffin född Lang född 1842 i Dillnäs (änka 1925 efter förre fanjunkaren Adolf Fredrik Gauffin) och och
• Hembiträdet Helga Elisabet Karlsson född 1911 i Trosa länsförsamling.

Min skolfröken 1956-1958 i Gula skolan (klassrummet en trappa upp till höger) hette Barbro Sköldunger. Hon var 19 år, bodde i en liten etta på Centralvägen och hade ljusblå kappa med grå päls kring ärmarna. Hon sjöng med oss och vi älskade henne. Bilden är från något av Josef Anderssons teaterspektakel. Barbro gifte sig Allard och kom med sin man till vår återträff efter 51 år. Hon var finast av alla. Här kan du läsa mer om det.
Foto: Vallentuna bildarkiv.

Hjälmsta Stationen

Det måste ju vara järnvägsstationen. 

Där bodde stationsföreståndare John Henrik Opperman född 1865 i Ununge med hustrun Maria Matilda Liljedahl född 1870 i Hedvig Eleonora församling. Redan i folkräkningen 1910 är Henrik Opperman stationsföreståndare i Vallentuna. Han och hans hustru var föräldrar till den i Vallentuna legendariska skolfröken Margit Opperman född 1900 i Rimbo, se ovan.

Deras son, järnvägstjänstemannen Gunnar Henrik Karl Opperman var född 1903 i Orkesta. Han och föräldrarna tycks ha flyttat till Hedvig Eleonora församling 1928. 

Den 7/5 1929 tog Karl Johan Gustafson (Hemberg) över jobbet som stationsföreståndare. 

Han var född 1870 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, och kom närmast från Kårsta med hustru Sara Matilda Gräs född 1870 i Film och tre vuxna barn. 

Dottern Elsa Matilda var hembiträde, sonen Knut Josef var handelsbiträde och tegelarbetare medan dottern Edit Margareta var kontorsbiträde och telefonist. 

Hjälmsta Järnvägshotellet

Hotellägare var Per Erik Norbäck född 1881 i Nora, Västmanland. Hustrun hette Selma Erika Eriksson född 1881 i Nora, Västmanland.

De hade sönerna: 

• Per Erik Arne född 1918 i Salem och 
• Hans Olof född 1921 i Vallentuna. 

Vallentuna järnvägshotell och järnvägsstation 1890.
Till vänster ses stationshuset och till höger hotellet som då
kallades Flugan för att många gäster fick i sig för mycket öl.

"Före 1921 fanns i hotellet en skjutsstation från vilken man 
kunde beställa häst och vagn för transport till och från
stationen." 

"Byggnaden bestod av ett par resanderum, bostad
för innehavaren samt kök och utskänkningslokal på nedre 
botten. Där serverades mest pilsner och smörgåsar."
Byggnaden brann ner till grunden 1970.Vallentuna bildarkiv.

Hotellföreståndare var agronom Hjalmar Ejnar Lindström född 1887 i Hjorted, Kalmar län. Hustrun (hennes andra gifte) var Ester Alfrida Maria Pettersson född Torén född 1892 i Katarina. Med i boet fanns hennes son ur första giftet (adopterad):

• Gustaf Lennart född 1920 i Brännkyrka församling och gemensamme sonen 
• Stig Ejnar född 1923 i Vallentuna. 

Sönerna var inte döpta och familjen flyttade vidare till Danderyd 1927.

I anslutning till järnvägshotellet fanns ett litet bageri som sköttes av bagaren Johan Alfred Nordin född 1881 i Östervåla, Västmanland. Hotellet hade inte mindre än fem tjänarinnor och en chaufför: Oskar Martin Wahlman född 1897 i Nora Västmanland.   

Hotellets kamrer hette Edward Ekengren född 1871 i Rarbo-Kil som bodde i fastigheten med fru och två barn. 

Hotellföreståndaren Lindström som tillträtt tjänsten 2/12 1924 flyttade till Danderyd 4/3 1927. 

Hans efterträdare blev 2/1 1927 Agnes Elfrida Claesson född 1903 i Borås. Hon stannade emellertid inte så länge utan flyttade vidare till Gustav Vasa församling i Stockholm den 6/3 1928. 

Hotellägaren Norbäck flyttade till Sundborn 1923 med sin familj. 

Ny hotellägare blev:

Hilda Vilhelmina Öbom född 1878 i Ösmo som flyttade hit från Matteus församling i Stockholm 12/10 1927. Hon stannade till 1931 och hade två hotellbiträden med i bagaget. 

Läs gärna även Robert Bagge som byggde hotellet 

och om Vallentunas siste gästgivarekusk. 

Ålderdomshemmet vid nuvarande Skolvägen.
Vy från Palmblads affär senare Gustafssons affär och nuvarande ICA i Rickeby.
Jag tror att ålderdomshemmet omfattade båda husen i bild.
Vallentuna bildarkiv.

Hjälmsta Ålderdomshemmet

Det är en röd byggnad - kanske två - på Skolvägen ovanför Hjälmstaskolan som var Vallentuna ålderdomshem. Den längst bort på bilden var från början fattighuset och den hitersta blev småningom platsen för kommunala Musikskolan. 

Föreståndare för ålderdomshemmet var verkstadsarbetaränkan Anna Erika Lovisa Eriksson född Jansson född 1872 i Jumkil som var änka sedan 31/3 1920 och alltså ensamstående med tre halvvuxna barn. Det är möjligt att hon jobbade kvar men familjen flyttade 1923 till Villasamhället No 1, Karlberg, där hushållerskan Anna står som ägare till en fastighet.  

Judit Elvira Teolida Gustfsson född Lundin tog annars över som föreståndare 1923-1928. 

Hon var född 1888 i Össeby-Garn och hade fyra halvgamla barn (ur sitt första äktenskap) med i bagaget. 

Hon efterträddes av Alida Elisabet Boman 1/11 1929 som då närmast kom från Borgholm. Alida var född 1892 i Ljusdahl, Gävleborgs län. 

Totalt bodde 42 gamlingar i Ålderdomshemmet åren 1923-1931.

Hjälmsta rote, Bällsta 1 mtl

Detta är troligen del av Bällsta gård nuvarande Vallbostrand.

Ägare av Corps de logis och 11 tunnland park Fröken Elsa Tiberg

Ägare Rinkesta Trävaru Aktigebolag Arila

I fastigheten bodde: 

Förre riksdagsmannen, disponent Gustaf Albert Elisasson född 1867 i Höreda

hustrun Nanna Maria Pehrsson född 1873 i Lomma

med sju barn födda 1896-1909 födda i Onsby, Kristianstads län  

De hade en kokerska, en tjänarinna och en bokhållare. 

Alla flyttade åt olika håll 1923-1926.

Bällsta 11:128

Huvudbyggnaden i Bällsta gård som då var pensionat

Pensionatsägare Elsa Tiberg född 1885 i Sigtuna (ägare även till föregående fastighet)

Hennes mor Nanna Johanna Amalia Tiberg född Österberg född 1863 i Veckholm - frånskild 1903 från Lars August Tiberg. 

På pensionatet fanns tre hembiträden och en ladugårdskarl med fru och åtta barn. 

Lärarinnan Ingrid Regina (namn) Andersson född 1904 i Gävle bodde på pensionatet 1927-1928.

Samtliga flyttade senast 1931. 

I en annan fastighet på Bällsta gård bor sedan 1919 godsägare August Berhard Carlsson född 1866 i Bro med hustru Anna Paulina Pettersson född 1871 i Västra Skedevi och deras sex barn födda 1899-1910. Familjen flyttar tillbaka till Johannes församling 11/11 1925. 

Arrendator är sedan 1923 Johan Algot Lagerqvist född 1871 i Virserum och hans hustru Beda Josefina Jansson född 1872 i Husby-Ärlinghundra. De flyttar vidare till Täby 1929. 

Det finns två arrendatorer i Bällsta 1929 nämligen:

• Arvid Natanael Larsson född 1881 i Malma, Skaraborgs län med fru och tio år gammal son samt
• Erik Helmer Geijer född 1898 i Jerstorp med fru och fem år gammal son. 

De flyttade båda med sina familjer till Västerhaninge 17/3 1930. 

Det fanns dessutom gott om tjänstefolk eller hantverkare i Bällsta. Om de tillhörde Bällsta gård eller bara bodde i Bällsta kan jag inte riktigt avgöra. Adressen är bara Bällsta. De var byggmästare och snickare, tjänarinnor, hushållerskor och drängar, jordbruksarbetare, ladugårdskarlar, stalldrängar, stationskarlar och en hel hoper statdrängar. Där fanns skogvaktare Axel Sigfrid Andersson med fru och barn, tre chaufförer och en rättare som också hade fru och barn. 

Bällsta utan närmare adress måste 
ändå vara sågen 

Bällsta såg 1923.
Vallentuna bildarkiv.

som möjligen låg till höger efter anhalten, dvs på andra sidan järnvägen räknat från dagens bensinmack Circle K fd Statoil fd Svenska Esso. 

Jag har inte lyckats få någon korrekt beskrivning av det. 

Jag gissar att följande hörde dit: 

Sågmästare: 

Zakeus Johansson Löv född 1883 i Dädesjö och 

hustrun Syster Mathilda Johansson född 1882 i Åsheda

med fyra barn varav sonen Manfrid August Wernhard född 1906 var chaufför och sågverksarbetare.

I hushållet fanns även en hushållerska. 

Vallentuna bildarkiv:

"Arbetare vid Bällsta såg; Bällsta såg låg nära nuvarande Karlsbergsviadukten Främre raden fr v Erik Eriksson även kallad Gallmossaren Gallmossen, Nils Allenius Ormsta, Eller Karlsson och Gösta Andersson Stående nr 2 fr v: Henning Hansson, Anton Rydelius svåger död 1975, nr 3 Erik Jansson Kragstalund, pojken Gustaf Andersson, nr 8 Abel Isaksson, nr 9 sågmästare Löv från Småland, far till Manne, nr 11 Gustaf Spjuth ramsågare från Småland. Andra raden fr v nr 1 Gustavsson från Täby, nr 2 Andersson och nr 3 Anton Rydelius fyllde 85 år 1985, nr 4 Manne Löv från Småland."

Bällsta Sjökulla

Där bodde lokreparatör August Konrad Sjöstedt född 1880 i Boo, Örebro län och hans hustru

Anna Teresia  (efternamn) född 1892 i Risinge. De kom dit från Matteus församling i Stockhollm 1930 och flyttade därifrån till Åby i Vallentuna 1931. 

Men nu får jag nog fortsätta en annan dag

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 510 / sid 38

Märkligt att alla tycks ha kommit till Vallentuna från annat håll...

Josef Andersson bodde 1923-1931 i Villasamhället No 49, Svensborg No 2 med hustru Margareta och sonen Jerker Johan Olof född 1929. Om det är lärarbostaden i Hjälmsta eller inte är för mig okänt.
De flyttade till Vallentuna 22/7 1928 och kom då från Ofvansjö. Äktenskapet kungjort 1/7 1928, står det.  (kör honom i databasen 1860-1947)
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 2980 / sid 285