Händelser i Vallentuna vecka 41- 2010
1. byggarbetsplats Lindholmen, 10/10, klotter arbetsbodar.
2. Ekebyskolan, 8-11/10, klotter på fönster och fönsterbläck.
3. E18 Brottby, 11/10 kl 15.50, 2010-10-11 rattfylleri under påverkan av narkotika genom att misstänkt framfört pb, narkotikabrott genom eget bruk.
4. Vittraskolan, Zetterlundsväg, 11/10 kl 17.00, inbrott i bil, väska tillgripen.
5. Sörgården 13/10 kl 08.00-18.00, försök till inbrott i lgh, brytmärken på dörr och lister.
6. Ekebyskolan, 13-14/10, Klotter med tuschpenna på fönster och dörr.
7. Gustav Vasaskolan, 12-13/10, skadegörelse, sönderslagen strålkastare.
8. Bällstabergsskolan, 14/10, kl 08.00-14.30, tillgrepp av moped, GFX561 YAMAHA, AEROX, SVART.
9. Förskola, Fritzbergsvägen, Torsdag 2010-10-14 kl 13.15 t.o.m Torsdag 2010-10-14 kl 14.50, Stöld genom att någon har gått in på förskolan där målsägarna jobbar och tillgripit en väska och 1 plånbok ur en annan väska, anträffade Svampskogsvägen i en häck 14/10, delvis länsade.
10. Hjälmstavägen, Torsdag 2010-10-14 kl 15.30 t.o.m Torsdag 2010-10-14 kl 15.45, inbrott i bil under tiden MÄ hämtade barn, väska med innehåll tillgripet.
11. 8-11/10, Okänd gm har klottrat på arbetsbodar och containrar vid en byggarbetsplats.
12. K308910-10, Brottby, Torsdag 2010-10-14 kl 07.00 t.o.m Torsdag 2010-10-14 kl 17.30, inbrott i förråd, troligen ej tillgrepp.
13. Albyvägen, Torsdag 2010-10-14 kl 08.00 t.o.m Torsdag 2010-10-14 kl 16.00, inbrott i villa, Okänd/okända gärningsmänn har brutit sig in via ett fönster beläget på husets baksida in i köket. Inne i fastigheten har dom genomsökt sovrum. Tillgrepp av smycken samt Laptop.
14. Ekebyvägen, Torsdag 2010-10-14 kl 09.00 t.o.m Torsdag 2010-10-14 kl 16.00, stöld av herrcykel, Montana, svartmetallic.
15. Slånbärsvägen, Fredag 2010-10-15 kl 23.00 t.o.m Lördag 2010-10-16 kl 08.15, Någon har vandaliserat målsägarens brevlåda.
16. Ösby, 15-16/10, Motorsågen och hyllsnyckelsatsen stals ur ett olåst förråd på tomten.
17. Jarlavägen, 16/10 kl 16.05, Målsäganden berättade att han skulle byta bränslefilter när något plötsligt började brinna i hans närhet. Målsäganden såg då att någonting på båtens batteri börjat brinna och försökte släcka branden. Branden spred sig snabbare än målsäganden kunde släcka den vilket resulterade i att målsäganden hoppade av båten och ringde brandkåren. I samband med detta flyttade han båten bort från huset till en plats där elden inte kunde sprida sig. Detta gick att göra p.g.a.att båten låg på ett släp som var kopplad till en dragbil.
18. Svampskogsvägen, 16-17/10, klotter, Någon har klottrat på en förrådsvägg och ett plank tillhörande BRF.
Vallentuna 2010-10-18
måndag 18 oktober 2010
måndag 11 oktober 2010
Polisrapporten vecka 40, 2010 - Många knarkbrott den här veckan...
Vecka 39 kom ingen polisrapport
Händelser i Vallentuna vecka 40- 2010
1. Torsholma, 4/10, Okänd gärningsman har tagit sig in i målsägarens maskinhall och tillgripit en bensindunk, grön 20 l jeepdunk samt en mc, BMZ915, DRESEL, SVART.
2. Murstensvägen, Tisdag 2010-10-05 kl 21.30 t.o.m Onsdag 2010-10-06 kl 05.30, inbrott i bil, GPS tillgripen.
3. infartsparkering Brottby, Måndag 2010-10-04 kl 07.00 t.o.m Onsdag 2010-10-06 kl 09.00, Okänd gm har krossat fönstret på förardörren. Man har tagit sig in i bilen och rivit ut allt från handskfacket. Ej tillgrepp.
4. Okvista, 6/10 kl 16.11, stoppas en pb på Arningevägen, Brott mot narkotikastrafflagen, Grov olovlig körning, Rattfylleri under påverkan av narkotika, medtagen för kroppsbesiktning.
5. 5-6/10, Humlevägen, stöld av reg skylt till LKD401.
6., Onsdag 2010-10-06 kl 17.00 t.o.m Onsdag 2010-10-06 kl 19.15, V-a IP, stöld från omklädningsrum under tiden MÄ tränade. Bl a 6-8 mobiltelefoner, klocka, glasögon tillgripna så troligen inkommer det fler anmälningar.
7. Gymnasievägen, 4/10, stöld av cykel, Monark, dam, lila.
8. 6-7/10, Hammarbacksskolan, skadegörelse, Kapprum C- 5-6 Ristat med något föremål på glasrutor vid Entre E -3 2 st Fönster.
9. Odlingsvägen, 3-6/10, stöld av cykel, dam, Crescent, svart.
10. Karlbergsskolans parkering, Onsdag 2010-10-06 kl 16.30 t.o.m Onsdag 2010-10-06 kl 19.10, inbrott i bil, 2 nyinköpta mattor tillgripna.
11. 4-5/10, Tegelbruksgatan, klotter på en vägg till carport.
12. Banvägen, Fredag 2010-10-08 kl 12.55 t.o.m Fredag 2010-10-08 kl 12.59, stoppades en pb, misst narkotikabrott, misst drograttfylla.
13. 8/10, Östergården, kl 22.08, MC,Narkotikabrott, Grov olovlig körning, Rattfylleri under påverkan av narkotika.
14. pendlarparkering Karby Torg, 8/10 kl 22.15, Okänd gärningsman har tänt eld på minst en bil vilket gjort att det spridit sig till två andra bilar. Bilarna stod uppställda bredvid varandra på pendlarparkeringen på Karby torg. En bit bort stod ytterligare två bilar parkerade, dessa bilar kan ha fått sot på sig från branden.
15. Statoil, Karlbergsvägen, Lördag 2010-10-09 kl 09.40 t.o.m Lördag 2010-10-09 kl 09.50, anmäler att en man tankat bensin utan att betala, 40 l.
16. Takpannevägen, t.o.m Lördag 2010-10-09 kl 19.40, ringa narkotikabrott genom eget bruk.
17. Zetterlundsväg, 9-10/10, skadegörelse bil, krossad bakruta.
18. Zettterlundsväg, 9-10/10, Någon har försökt ta sig in ett av föreningens bilgarage. Garaget var förseglat med ett kraftigt lås. Man har med hjälp av någon typ av verktyg, troligen kofot, försökt knäcka upp låscylindern. Cylindern har skadats men man har inte lyckats ta sig in.
Vallentuna 2010-10-11
Händelser i Vallentuna vecka 40- 2010
1. Torsholma, 4/10, Okänd gärningsman har tagit sig in i målsägarens maskinhall och tillgripit en bensindunk, grön 20 l jeepdunk samt en mc, BMZ915, DRESEL, SVART.
2. Murstensvägen, Tisdag 2010-10-05 kl 21.30 t.o.m Onsdag 2010-10-06 kl 05.30, inbrott i bil, GPS tillgripen.
3. infartsparkering Brottby, Måndag 2010-10-04 kl 07.00 t.o.m Onsdag 2010-10-06 kl 09.00, Okänd gm har krossat fönstret på förardörren. Man har tagit sig in i bilen och rivit ut allt från handskfacket. Ej tillgrepp.
4. Okvista, 6/10 kl 16.11, stoppas en pb på Arningevägen, Brott mot narkotikastrafflagen, Grov olovlig körning, Rattfylleri under påverkan av narkotika, medtagen för kroppsbesiktning.
5. 5-6/10, Humlevägen, stöld av reg skylt till LKD401.
6., Onsdag 2010-10-06 kl 17.00 t.o.m Onsdag 2010-10-06 kl 19.15, V-a IP, stöld från omklädningsrum under tiden MÄ tränade. Bl a 6-8 mobiltelefoner, klocka, glasögon tillgripna så troligen inkommer det fler anmälningar.
7. Gymnasievägen, 4/10, stöld av cykel, Monark, dam, lila.
8. 6-7/10, Hammarbacksskolan, skadegörelse, Kapprum C- 5-6 Ristat med något föremål på glasrutor vid Entre E -3 2 st Fönster.
9. Odlingsvägen, 3-6/10, stöld av cykel, dam, Crescent, svart.
10. Karlbergsskolans parkering, Onsdag 2010-10-06 kl 16.30 t.o.m Onsdag 2010-10-06 kl 19.10, inbrott i bil, 2 nyinköpta mattor tillgripna.
11. 4-5/10, Tegelbruksgatan, klotter på en vägg till carport.
12. Banvägen, Fredag 2010-10-08 kl 12.55 t.o.m Fredag 2010-10-08 kl 12.59, stoppades en pb, misst narkotikabrott, misst drograttfylla.
13. 8/10, Östergården, kl 22.08, MC,Narkotikabrott, Grov olovlig körning, Rattfylleri under påverkan av narkotika.
14. pendlarparkering Karby Torg, 8/10 kl 22.15, Okänd gärningsman har tänt eld på minst en bil vilket gjort att det spridit sig till två andra bilar. Bilarna stod uppställda bredvid varandra på pendlarparkeringen på Karby torg. En bit bort stod ytterligare två bilar parkerade, dessa bilar kan ha fått sot på sig från branden.
15. Statoil, Karlbergsvägen, Lördag 2010-10-09 kl 09.40 t.o.m Lördag 2010-10-09 kl 09.50, anmäler att en man tankat bensin utan att betala, 40 l.
16. Takpannevägen, t.o.m Lördag 2010-10-09 kl 19.40, ringa narkotikabrott genom eget bruk.
17. Zetterlundsväg, 9-10/10, skadegörelse bil, krossad bakruta.
18. Zettterlundsväg, 9-10/10, Någon har försökt ta sig in ett av föreningens bilgarage. Garaget var förseglat med ett kraftigt lås. Man har med hjälp av någon typ av verktyg, troligen kofot, försökt knäcka upp låscylindern. Cylindern har skadats men man har inte lyckats ta sig in.
Vallentuna 2010-10-11
söndag 10 oktober 2010
Spara tusenlappar med rätt tandläkare
Spara tusenlappar med rätt tandläkare
I somras blev det dyrare att gå till tandläkaren.
Tandvården är en djungel där alla får sätta sina egna priser. Och det gör de.
Här finns många tusenlappar att tjäna för dig med priskoll.
Expressen har sammanställt en ny översiktlig lista över tandläkarnas aktuella priser. Här finns uppgifter från 468 privata tandläkarmottagningar och de 21 landstingens folktandvård.
Tvåbarnsmamman Anne Haavisto, 39, ångrar att hon inte jämfört tandläkarnas priser. Hon har lagt ned ungefär 1 2000 kronor om året på sina tänder.
- Det är klart man misstänker att man blir lurad. Jag har nog fått en del dyra porslinsinlägg i onödan. Min gamla tandläkare brukade heller inte berätta i förväg vad det skulle kosta, och det vill man ju veta.
Nu har Anne bytt från en privat tandläkare till folktandvården.
- Jag tycker att folktandvården är helt okej i pris, säger hon.
Privattandläkarna är dyrare, genomsnittligt sett, än folktandvården. Men som Expressens lista visar är prisspannet större på den privata sidan. Privattandläkarna står både för den billigaste och den dyraste tandvården.
Den 1 juli i år kom dessutom nya referenspriser som är två procent högre. De flesta tandläkare följer snabbt efter och höjer sina egna priser.
Prishöjningen är förstås ett viktigt skäl till att Expressen tagit fram en ny och aktuell prislista. Ett annat är att det är onödigt krångligt att jämföra priser idag.
För många blir priset, precis som för Anne Haavisto, en obehandlig överraskning. Trots att tandläkarna är skyldiga att i förväg berätta vad behandlingen kan kosta struntar många i det.
En stor andel av de privata tandläkarna mörkar sina priser. Bara var fjärde tandläkarmottagning redovisar exempelvis sina priser i försäkringskassans prisdatabas. Och många av de privattandläkare Expressen ringt vägrar till och med att på direkt fråga lämna ut prisuppgifter. Det inger inte förtroende.
Dan Nilsson på branschorganisationen Privattandläkarna är kritisk till hemlighetsmakeriet. Även om han poängterar att privattandläkarna blivit bättre på att lämna ut sina priser senaste åren, bland annat som en följd av att Expressen regelbundet granskat priserna.
- Målet är självklart att 100 procent av tandläkarna ska lämna ut sin prislista. Man ska inte ha några problem med det.
Också socialminister Göran Hägglund bannar privattandläkarna.
- Det är beklagligt. Patienterna har rätt att få prisuppgifter för en bestämd åtgärd på förhand.
Men Göran Hägglund lovar att det ska bli enklare för konsumenterna att jämföra priser. Försäkringskassans dåliga prisdatabas ska skrotas. I januari 2012 ska det finnas en ny och bättre prisjämförelsetjänst kopplad till sjukvårdsrådgivningen 1177.
- Vi är inte nöjda förrän alla tand- läkare redovisar sina priser, säger Göran Hägglund.
Det är gott och väl att socialministern insett problemet med prismyglandet. Nu måste nästa steg bli att granska kvaliteten. För att konsumenterna inte får veta vad de får för pengarna är en ännu större skandal.
Om tandläkare Karlssons plomber håller i ett år eller tio år kan du inte veta. Tandläkarna har inga vettiga kvalitetsregister där de öppet redo-visar hurdan vård de levererar. Du köper grisen i säcken, helt enkelt.
Det är dags för tandläkarna att ärligt visa sina resultat!
Är ni värda alla pengarna eller inte?
SÅ MYCKET KAN DU FÅ I BIDRAG
Tandvård är subventionerat. Det vill säga, du behöver inte betala hela priset själv. Så här fungerar det i dag:
* Alla i åldrarna 20 till 29 samt 75 år eller äldre får 300 kronor i tandvårdsbidrag varje år. För personer mellan 30 och 74 år är summan 150 kronor.
* Övriga kostnader upp till 3 000 kronor får du betala själv.
* Om din tandvård kostat mellan 3 001 och 15 000 kronor på ett år subventioneras kostnaden med 50 procent av referenspriset.
* Om din tandvård kostat över 15 000 kronor på ett år subventioneras 85 procent av referenspriset. Referenspriset är tänkt att vara det rimliga priset för att utföra en åtgärd med god kvalitet. Om din tandläkare är dyrare än referenspriset får du betala mellanskillnaden själv.
5 TIPS - SÅ HITTAR DU RÄTT TANDLÄKARE
RYKTE. Många väljer tandläkare utifrån rekommendation av vänner och bekanta. Det viktigaste är att du känner förtroende för tandläkaren.
KOLLA PRISET. Du har rätt att få veta vad det kostar innan tandläkaren börja borra. En aktuell prislista ska finnas tillgänglig på mottagningen.
VAR PRISSMART. En dyr tandläkare behöver inte alltid leverera
bättre kvalitet än en billigare. Om din tandläkare har höga priser, be denne motivera varför. Likaså om tandläkaren är väldigt billig, du vill ju inte ha lagningar av sämre kvalitet.
SECOND OPINION. Om tandläkare förslår en åtgärd du är tveksam till, se till att få en second opinion från en annan tandläkare. JÄMFÖR. Ska du göra ett större arbete i munnen är det smart att begära in prisförslag, offerter, från några olika tandläkare.
DOKUMENTERA. Vid mer omfattande tandvård har du rätt att få en skriftlig behandlingsplan och en preliminär prisuppgift på hela kostnaden. Du ska också få ett så kallat undersökningsprotokoll som bland annat innehåller uppgifter om din tandhälsa och råd om egenvård.
| Igår hittade jag den här artikeln i en av kvällstidningarna. Det är journalisten Anne Haavisto som pratar tandläkarkostnader och illustrerar det hela med att själv gå till folktandvården i Vallentuna. Kul, tycker jag som känner Anne från förr. Hon var med i Vallentuna Revyn 1984, sjöng och dansade. Kul återseende! En annan profil är Petra i Svenska New Yorkfruar (kompis till Åsa med blingbling på fiffin). Hon dansade i Vallentuna Revyns balett ett år. Frågan är vilket. Det var i Hjälmstaskolan i alla fall så det måste också ha varit i mitten av 80-talet. Jag ska försöka fixa fram en bild på henne också.  |
| Anne Haavisto, 39, besöker folktandvården i Vallentuna för att dra ut en tand. Priset blev 750 kronor. "Det blev inte så farligt dyrt den här gången". |
I somras blev det dyrare att gå till tandläkaren.
Tandvården är en djungel där alla får sätta sina egna priser. Och det gör de.
Här finns många tusenlappar att tjäna för dig med priskoll.
Expressen har sammanställt en ny översiktlig lista över tandläkarnas aktuella priser. Här finns uppgifter från 468 privata tandläkarmottagningar och de 21 landstingens folktandvård.
Tvåbarnsmamman Anne Haavisto, 39, ångrar att hon inte jämfört tandläkarnas priser. Hon har lagt ned ungefär 1 2000 kronor om året på sina tänder.
- Det är klart man misstänker att man blir lurad. Jag har nog fått en del dyra porslinsinlägg i onödan. Min gamla tandläkare brukade heller inte berätta i förväg vad det skulle kosta, och det vill man ju veta.
Nu har Anne bytt från en privat tandläkare till folktandvården.
- Jag tycker att folktandvården är helt okej i pris, säger hon.
Privattandläkarna är dyrare, genomsnittligt sett, än folktandvården. Men som Expressens lista visar är prisspannet större på den privata sidan. Privattandläkarna står både för den billigaste och den dyraste tandvården.
Den 1 juli i år kom dessutom nya referenspriser som är två procent högre. De flesta tandläkare följer snabbt efter och höjer sina egna priser.
Prishöjningen är förstås ett viktigt skäl till att Expressen tagit fram en ny och aktuell prislista. Ett annat är att det är onödigt krångligt att jämföra priser idag.
För många blir priset, precis som för Anne Haavisto, en obehandlig överraskning. Trots att tandläkarna är skyldiga att i förväg berätta vad behandlingen kan kosta struntar många i det.
En stor andel av de privata tandläkarna mörkar sina priser. Bara var fjärde tandläkarmottagning redovisar exempelvis sina priser i försäkringskassans prisdatabas. Och många av de privattandläkare Expressen ringt vägrar till och med att på direkt fråga lämna ut prisuppgifter. Det inger inte förtroende.
Dan Nilsson på branschorganisationen Privattandläkarna är kritisk till hemlighetsmakeriet. Även om han poängterar att privattandläkarna blivit bättre på att lämna ut sina priser senaste åren, bland annat som en följd av att Expressen regelbundet granskat priserna.
- Målet är självklart att 100 procent av tandläkarna ska lämna ut sin prislista. Man ska inte ha några problem med det.
Också socialminister Göran Hägglund bannar privattandläkarna.
- Det är beklagligt. Patienterna har rätt att få prisuppgifter för en bestämd åtgärd på förhand.
Men Göran Hägglund lovar att det ska bli enklare för konsumenterna att jämföra priser. Försäkringskassans dåliga prisdatabas ska skrotas. I januari 2012 ska det finnas en ny och bättre prisjämförelsetjänst kopplad till sjukvårdsrådgivningen 1177.
- Vi är inte nöjda förrän alla tand- läkare redovisar sina priser, säger Göran Hägglund.
Det är gott och väl att socialministern insett problemet med prismyglandet. Nu måste nästa steg bli att granska kvaliteten. För att konsumenterna inte får veta vad de får för pengarna är en ännu större skandal.
Om tandläkare Karlssons plomber håller i ett år eller tio år kan du inte veta. Tandläkarna har inga vettiga kvalitetsregister där de öppet redo-visar hurdan vård de levererar. Du köper grisen i säcken, helt enkelt.
Det är dags för tandläkarna att ärligt visa sina resultat!
Är ni värda alla pengarna eller inte?
SÅ MYCKET KAN DU FÅ I BIDRAG
Tandvård är subventionerat. Det vill säga, du behöver inte betala hela priset själv. Så här fungerar det i dag:
* Alla i åldrarna 20 till 29 samt 75 år eller äldre får 300 kronor i tandvårdsbidrag varje år. För personer mellan 30 och 74 år är summan 150 kronor.
* Övriga kostnader upp till 3 000 kronor får du betala själv.
* Om din tandvård kostat mellan 3 001 och 15 000 kronor på ett år subventioneras kostnaden med 50 procent av referenspriset.
* Om din tandvård kostat över 15 000 kronor på ett år subventioneras 85 procent av referenspriset. Referenspriset är tänkt att vara det rimliga priset för att utföra en åtgärd med god kvalitet. Om din tandläkare är dyrare än referenspriset får du betala mellanskillnaden själv.
5 TIPS - SÅ HITTAR DU RÄTT TANDLÄKARE
RYKTE. Många väljer tandläkare utifrån rekommendation av vänner och bekanta. Det viktigaste är att du känner förtroende för tandläkaren.
KOLLA PRISET. Du har rätt att få veta vad det kostar innan tandläkaren börja borra. En aktuell prislista ska finnas tillgänglig på mottagningen.
VAR PRISSMART. En dyr tandläkare behöver inte alltid leverera
bättre kvalitet än en billigare. Om din tandläkare har höga priser, be denne motivera varför. Likaså om tandläkaren är väldigt billig, du vill ju inte ha lagningar av sämre kvalitet.
SECOND OPINION. Om tandläkare förslår en åtgärd du är tveksam till, se till att få en second opinion från en annan tandläkare. JÄMFÖR. Ska du göra ett större arbete i munnen är det smart att begära in prisförslag, offerter, från några olika tandläkare.
DOKUMENTERA. Vid mer omfattande tandvård har du rätt att få en skriftlig behandlingsplan och en preliminär prisuppgift på hela kostnaden. Du ska också få ett så kallat undersökningsprotokoll som bland annat innehåller uppgifter om din tandhälsa och råd om egenvård.
tisdag 5 oktober 2010
Året var 1983 och revyn hette "Vadåra"
Texten måste vara en av mina första. Melodin är Edvard Persson-låten "En gåsapåg från Skåne". Så nu kan ni sjunga själva.
Numret framfördes av lillasyster Anki Antonsson, Britt-Marie Lindgren och undertecknad. Hur vi visualiserade det här kommer jag inte ihåg. Kan vi ha haft fiskkostymer tro? Måste kolla videon någon dag. När jag får igång min skanner ska jag lägga in en bild på den då rätt tjusiga trion som då kallades Vallentuna Klisters.
Livet på botten
Jag är en liten blåmussla bland andra
I Vallentunasjön har jag mitt bo
Jag ligger här i dyn som alla andra
På bättre tider här kan man ej tro
Ibland får man en cykel rätt i nyllet
Eller annat som dom häver i från land
Och bland alger, vass och skit
Adamajtis kommer hit
För att fiska lite brax där ifrån ovan
Här kommer jag som kallas lille Maxen
För min ålder har jag blivit ganska stor
För här finns gott om käk för alla braxen
Den fina släkten här ej längre bor
Tyvärr är sikten här så grå och grumlig
Att äta är det enda som går bra
Vi stoppar in och släpper ut
Så Adamajtis blir helt slut
När han försöker fånga braxarna från ovan
Jag åldermoder är för alla borrar
Jag går på djupet när det osar hett
Och aldrig nånsin står jag still och knorrar
Nej "alltid redo" fast det ej är lätt
Men här nere händer ej så mycket
Inte ens en ubåt har vi sett
Ja, man håller sig för skratt
När Adamajtis hoppas att
Han snart ska lyckas fånga braxarna från ovan
Dom säger att vi går mot sämre tider
Nu ska han också värmen från oss ta
Det hjälper inte att vi går och lider
Nu mycket kallare ska vattnet va
Så alla måste sticka filt och vantar
För att vi i kylan ska stå pall
Varje lägenhet på land
Får värmen ifrån våran strand
Så kanske finns det något ledigt bo där ovan
Tillsammans ska vi bilda nya ABBA
Och göra karriär vid Vallbostrand
Ja, vi blir ideal för varje krabba
Och Broder Djup får hålla sig på land
Ja, vi är fena på att sjunga punkigt
Fast släkten säger att vi sjunkit djupt
Men då sjunger vi för dem
Att Adamajtis har rott hem
Då applåderar dom så att det hörs till ovan
måndag 4 oktober 2010
Årstafruns dolda avsikter...
Åh, vad spännande! Vilket härligt gräv!
Kristina berättar i Steget att tidigare skildringar bara har varit baserade på utvalda delar av Årstafruns dagbok vilket bara omfattade en femtedel av materialet.
"I det tidigare utvalda materialet, till exempel i Lars Widdings böcker, är det mycket praktiska detaljer som återges. Kristina Ekero Eriksson ville beskriva hur det som kvinna kan kännas att förlora sina åtta barn, sin man och mot slutet av livet även sin syn."
Jag träffade och intervjuade Lars Widding i Uppsala i slutet av 80-talet. Han var efter en svår sorg relativt nygift med skådespelerskan Fillie Lyckow och väldigt, väldigt lycklig. Bland annat pratade vi om hans romansvit om Årstafrun som kom ut i tre delar 1964-66 och som följdes av Sorundasviten och Karolinersviten.
Lars Widding var en mycket trevlig person. Efteråt skickade han ett tackbrev till mig och ringde in beröm till min redaktion. Jag tror det var Hemmets Journal. Det är verkligen inte många som gör så. Jag är glad att jag fick träffa honom när han mådde som bäst. Tyvärr dog han några år senare 1994.
Någon gång i mitten eller slutet av 80-talet såg jag ett bygdespel i Årsta om Årstafrun och hennes liv. Det var en amatöruppsättning förstås och väldigt vackra kostymer. Föreställningen var, som jag minns den, lång men rätt bra. Särskilt som historikern Margareta Matovic hade haft ett finger med i spelet.
Och nu får vi alltså gotta oss åt Kristina Ekero Erikssons bok.
Se här några recensioner och annan info:
Svenska Dagbladets recension
Expressens recension
Författarcentrums information
Vallentunasjön förr och nu...
Jag läser i Steget att siktdjupet i Vallentunasjön bara är 55 cm vilket tyder på mycket dålig miljö. Allt enligt masterstudenterna i akvatisk ekologi vid Stockholms universitet. Ändå har sjön trålats kontinuerligt för att rensas på så kallad vitfisk. Allt i hopp om att vattnet ska bli klarare. Nu tvivlar docenten i systemekologi Sven Blomqvist på att metoden kommer att fungera. Så här långt har man inte uppmätt någon förbättring alls. För egen del tror han mer på muddring, att man tar bort sediment från botten som är rika på närsalter.
Inget är nytt under solen.
Samtidigt blir jag full i skratt åt masterstudenterna. De skulle ha sett sjön på 50-talet när jag var barn. Då var siktdjupet på sin höjd 5-10 cm. Vassen gick minst 15-20 meter ut från strandkanten runt hela sjön och vid Bällstabergen badade vi i en ränna som röjdes fri från vass varje år. Man kunde gå tvärs över sjön, sa folk. Både pappa och farfar hade gjort det. Med det menades att man kunde förflytta sig med någon slags armtag och känna gyttjan sippra mellan tårna. Stå kunde man förstås inte. Då sjönk man. Fast botten finns bara sisådär tio meter ut från stranden räknat.
Om vintrarna blev sjön ofta bottenfrusen. Vi ungar åkte skidor tvärs till Uthamrabackarna på andra sidan och skridskor på plogade rutor. Som flicka skulle man ha vita helrör med en prinsessa i guld på sidan av skoskaftet. Allt annat var uteslutet. Fast i början fick man nöja sig först med "spiskrokar" och sedan vita halvrör innan man blev upplyft till isprinsessa. Hur kallt det än var - och det var det på den tiden - skulle man åka omkring i någorlunda helskuren kjol som var fin att snurra med. Allt medan man sjöng Siw Malmkvists slagdänga "Flickor bak i bilen".
Om söndagarna kunde det komma gammeldags bilar från stan för att köra motortävling på sjön. Men det var ännu tidigare. På 40- och 50-talet kanske.
Gustafs Udde kom inte till förrän efter 1960 sedan alla tiders störste pamp i kommunen, Gustaf Nilsson, självsvåldigt hade låtit tippa omåttligt mycket sprängsten i sjön vid Bällsta. Den kunde ju inte bara ligga där så till slut formades en konstgjord udde. Gustaf var väldigt stolt över skylten som det stod "Gustafs Udde" på. Han förstod inte att den var tillkommen med stor ironi mot hans enväldiga ledarstil. Gustaf var emellertid en rättskaffens person som ville Vallentunas bästa till skillnad från många av dagens ihåliga politiker. Det ska han ha heder av så här efteråt.
En sommar fångade vi barn massor av mört i Bällstaån som rann förbi Statoil och småningom ut i sjön men som nu till stor del är igenlagd och rinner i rör. Vi var tio år och skulle bli självförsörjande. Mamma lät oss gräva upp ett stånd potatis i trädgårdslandet. Sedan lade vi våra plasthinkar i ån varpå mörtarna simmade rakt i fällan. Vi kokade potatis och stekte småmört efter alla konstens regler och sa att det var gott. Det var det förstås inte. Middagen slutade med att vi kastade prick med läckerheterna. Men vi knaprade knäckebröd med smör på och höll ut några dagar i alla fall.
Min kompis beställde dagens fisk på en restaurang och blev jättenöjd. Efteråt fick vi veta att det var just en braxen hon hade ätit. Nu kanske det var en annan sorts braxen än de som simmar i Vallentunasjön men i alla fall. Någon av pizzeriorna i byn kunde kanske tänka sig en ny specialitet. Vad sägs om braxenpizza? Eller korvmojen kanske kunde slå till med inhemsk medelhavsmat? Jag vet åtminstone en bloggare (Viktiga Lena) som dömer ut de lokala krogarna för att de inte serverar fisk- och skaldjurssoppa.
Det är rätt kul med sånt som går igen.
Redan i början av 1980-talet satt dåvarande hälsovårdsinspektören Lennart Adamajtis & Co i en eka på sjön och fiskade braxen. Det är väl den som är värst av vitfisken vad jag förstår. Den äter och skiter, gödslar och skräpar ner. Då var tanken precis som nu att sjön skulle bli ren. Om bara braxenpankorna försvann så skulle hälsovårdsinspektörens lycka vara gjord.
Jag vet inte om de gav upp eller om metoden var lika verkningslös då. Fiskeriet upphörde i alla fall och i Vallentuna Revyn gjorde vi narr av spektaklet med en rätt rolig kuplett som jag kan plocka fram texten på om jag får tid någon dag. Inget är nytt under solen.
 |
| Braxen |
Om vintrarna blev sjön ofta bottenfrusen. Vi ungar åkte skidor tvärs till Uthamrabackarna på andra sidan och skridskor på plogade rutor. Som flicka skulle man ha vita helrör med en prinsessa i guld på sidan av skoskaftet. Allt annat var uteslutet. Fast i början fick man nöja sig först med "spiskrokar" och sedan vita halvrör innan man blev upplyft till isprinsessa. Hur kallt det än var - och det var det på den tiden - skulle man åka omkring i någorlunda helskuren kjol som var fin att snurra med. Allt medan man sjöng Siw Malmkvists slagdänga "Flickor bak i bilen".
Om söndagarna kunde det komma gammeldags bilar från stan för att köra motortävling på sjön. Men det var ännu tidigare. På 40- och 50-talet kanske.
 |
| Gädda |
 |
| Gös |
Strax intill nuvarande Gustafs Udde hade farfar som flera andra gubbar sin eka förtöjd. Åtminstone även farbror Hansén som bodde strax intill.
Farfar fiskade och lade ut nät varenda dag, tror jag. Fångsten bestående av gös och gädda fick simma i vårt vattenfyllda dike därhemma tills det var dags att bli mat. Farmor var en hejare på att laga husmanskost. Särskilt fisk kanske. Hon var ju från Bohuslän. Jag är förresten rätt säker på att de fiskade ål i sjön också. Och gösen, den var inplanterad som någon sorts extra fin delikatess. Kanske av en fiskeförening.
Farfar fiskade och lade ut nät varenda dag, tror jag. Fångsten bestående av gös och gädda fick simma i vårt vattenfyllda dike därhemma tills det var dags att bli mat. Farmor var en hejare på att laga husmanskost. Särskilt fisk kanske. Hon var ju från Bohuslän. Jag är förresten rätt säker på att de fiskade ål i sjön också. Och gösen, den var inplanterad som någon sorts extra fin delikatess. Kanske av en fiskeförening.
 |
| En som det ser ut alldeles för stor mört |
Det låter som en saga men vid förra sekelskiftet var Vallentunasjön ren och klar som en fjällbäck. Ädelfisk härifrån såldes dyrt på Hötorget i stan. Så kom 40-talet med moderna hyreshus, vatten och avlopp. Det sistnämnda släpptes orenat ut rakt i sjön trots att en av kommunens få reservvattentäkter låg alldeles intill. Gustaf och hans kompisar i kommunledningen förstod inte bättre. De trodde att skiten skulle sjunka till botten och försvinna. Om man blundar så finns det inte liksom. Resultatet blev en miljökatastrof.
Förra energiministern mm, Birgitta Dahl, som växte upp här, har berättat för mig att hon fick utslag på kroppen efter bad i Kyrkviken. Min barndoms granne Anja fick paratyfus och hamnade på Mörby Lasarett.
På 60-talet byggdes ett underdimensionerat reningsverk strax nedanför Kemtvätten i Bällsta. Sjön skulle renas, hette det. Men företag som tvätteriet och rökeriet på andra sidan sjön fortsatte att pumpa ut sitt avlopp direkt i sjön. För att inte tala om alla privata hushåll och hela lantbruket med allt vad det innebar av såväl natur- som konstgödsel.
På sina håll pågår det säkert än.
Så reningsverket gjorde just ingen nytta. Särskilt som hälsovårdsinspektörerna åkte runt och tog mutor i form av skinkor, diskmedel och annat för att se genom fingrarna med utsläppen. Så sägs det i alla fall. Det underdimensionerade avloppssystemet har dessutom breddat i alla år. Så fort det kommit en regnskur så har korvar, kondomer och toapapper flutit upp ur avloppsbrunnarna nedanför reningsverket. Det fotograferade jag och skrev om flera gånger under min tid som lokalredaktör.
Så det räcker nog inte att fiska braxen.
Frågan är om det nu aktuella misslyckandet verkligen kommer att leda till muddring. Det ska i så fall bli spännande att se hur det går med det av tre mil rör i tre lager (är det väl?) stora sjövärmesystemet som är nedplöjt i dyn och som förser tätorten med sjövärme. Konstruktionen kanske kommer upp till ytan som den värsta hembränningsapparat.
Jag var förresten i Spanien för en tid sedan. Min kompis beställde dagens fisk på en restaurang och blev jättenöjd. Efteråt fick vi veta att det var just en braxen hon hade ätit. Nu kanske det var en annan sorts braxen än de som simmar i Vallentunasjön men i alla fall. Någon av pizzeriorna i byn kunde kanske tänka sig en ny specialitet. Vad sägs om braxenpizza? Eller korvmojen kanske kunde slå till med inhemsk medelhavsmat? Jag vet åtminstone en bloggare (Viktiga Lena) som dömer ut de lokala krogarna för att de inte serverar fisk- och skaldjurssoppa.
fredag 1 oktober 2010
Ingen vet vad som döljer sig i de gamla soptipparna
Ingen vet vad som döljer sig i de gamla soptipparna
DN. Publicerat 2008-08-01 10:52
Strängare miljökrav tvingar fram bättre kunskaper om vad som döljs i två hundra nedlagda soptippar i Stockholms län. Många av tipparna är mycket dåligt kontrollerade och det är oklart vilka som är farliga för människor och miljö.
I dag finns bara sju verksamma deponier i länet. Tre tar emot farligt avfall, fyra icke-farligt avfall. Det mesta avfall som lämnas till deponierna sorteras och skickas vidare till bland annat glasbruk och pappersbruk för återvinning.
Vi har en lista med 93 tippar och måste beta oss igenom hela listan, säger bolagets miljö- och utvecklingschef Ingrid Olsson.
Kunskaperna om vad de gamla tipparna innehåller är mycket dåliga.
Vi har egentligen ingen aning, säger Ingrid Olsson.
Gillingetippen i norra Vallentuna lades ner redan i mitten av 1970-talet och täcktes tjugo år senare över med ett en meter tjockt skal av lera och matjord. I samband med det togs lakvattenprover som visade bra värden, men nu anser miljö- och hälsoskyddsinspektören Carina Lindberg att det är dags att skärpa bevakningen igen. Det företag som äger marken där den gamla tippen ligger driver schaktningsverksamhet och mellanlagrar jordmassor, sten och gödsel intill tippområdet.
Vi är rädda att vibrationerna från lastmaskinerna ska orsaka sprickor i täckskiktet och bidra till att pressa ut lakvattnet, säger Carina Lindberg.
Ambitionen är att hålla tippen så torr och syrefattig som möjligt för att få en naturlig nedbrytning av avfallet. Men om skalet runt deponin spricker kan ytvatten leta sig ner i innandömet och resultera i att förorenat lakvatten rinner ut i diken och andra vattendrag och så småningom når den känsliga våtmarken Angarnsjöängen en bit från tippen.
Vallentuna kommun har haft tillsynsansvaret över Gillingetippen sedan den täcktes in, men enligt Carina Lindberg har miljökontoret inte gjort någon egen besiktning sedan 1996.
Miljökontoret har nöjt sig med att tippens ägare är skyldig att utföra egenkontroller av lakvatten och eventuella gasläckor och se till att ytskiktet håller.
Carina Lindberg och hennes kollega Lennart Adamajtis medger att de knappt vet vad som ligger lagrat i den gamla tippen, men har hört att där finns avfall från veterinärmedicinska anstalten, byggrester och en och annan oljecistern.
Förr visste man inte hur man skulle göra med miljöfarligt avfall, säger Lennart Adamajtis.
Ingela Hiltula, tillförordnad chef för naturvårdsverkets miljörättsavdelning, konstaterar att miljöförvaltningarna står inför ett komplicerat detektivarbete.
Kommunernas ansvar att ta reda på vilka gamla tippar som finns och vad de innehåller har skärpts genom bestämmelser i miljöbalken och de miljömål riksdagen satt upp om en giftfri miljö.
Ofta vet man inte heller vad som händer med det avfall som grävts ner, till exempel hur olika kemikalier reagerar när de kommer i kontakt med fuktig jord, säger Ingela Hiltula.
Sörab lyfter fram ansvaret för de nedlagda soptipparna i förslaget till ny avfallsplan som går att studera ytterligare några dagar på flera bibliotek i medlemskommunerna. Där konstateras också att tipparna är ett faktum och att många av dem blivit överbyggda i takt med att marken exploaterats.
Inte minst är trycket på att bygga bostäder hårt. I viss mån får vi leva med att de gamla tipparna ligger där de ligger, säger Ingrid Olsson.
Mängden avfall som läggs på deponi har minskat kraftigt de senaste tio åren och i dag är de deponier som är i bruk väldigt små. De fungerar som mellanlagring innan det sorterade avfallet går vidare till glasbruk eller pappersbruk för återvinning. Kraven på deponiernas kvalitet är mycket hårdare i dag än tidigare och från 1 januari 2009 måste alla verksamma deponier hålla samma standard.
Torbjörn Tenfält
Stockholm har 200 nedlagda tippar
Gamla nedlagda soptippar (deponier) räknas som miljöfarlig verksamhet. Enligt länsstyrelsen finns det cirka 200 nedlagda soptippar i Stockholms län.
Sörab är ett regionalt avfallsbolag som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.
I dag finns bara sju verksamma deponier i länet. Tre tar emot farligt avfall, fyra icke-farligt avfall. Det mesta avfall som lämnas till deponierna sorteras och skickas vidare till bland annat glasbruk och pappersbruk för återvinning.
DN. Publicerat 2008-08-01 10:52
 |
| Hälsoskyddsinspektörerna Lennart Adamajtis och Carina Lindberg blickar ut över en av de 93 nedlagda soptippar som måste saneras. |
I dag finns bara sju verksamma deponier i länet. Tre tar emot farligt avfall, fyra icke-farligt avfall. Det mesta avfall som lämnas till deponierna sorteras och skickas vidare till bland annat glasbruk och pappersbruk för återvinning.
Vi har en lista med 93 tippar och måste beta oss igenom hela listan, säger bolagets miljö- och utvecklingschef Ingrid Olsson.
Kunskaperna om vad de gamla tipparna innehåller är mycket dåliga.
Vi har egentligen ingen aning, säger Ingrid Olsson.
Gillingetippen i norra Vallentuna lades ner redan i mitten av 1970-talet och täcktes tjugo år senare över med ett en meter tjockt skal av lera och matjord. I samband med det togs lakvattenprover som visade bra värden, men nu anser miljö- och hälsoskyddsinspektören Carina Lindberg att det är dags att skärpa bevakningen igen. Det företag som äger marken där den gamla tippen ligger driver schaktningsverksamhet och mellanlagrar jordmassor, sten och gödsel intill tippområdet.
Vi är rädda att vibrationerna från lastmaskinerna ska orsaka sprickor i täckskiktet och bidra till att pressa ut lakvattnet, säger Carina Lindberg.
Ambitionen är att hålla tippen så torr och syrefattig som möjligt för att få en naturlig nedbrytning av avfallet. Men om skalet runt deponin spricker kan ytvatten leta sig ner i innandömet och resultera i att förorenat lakvatten rinner ut i diken och andra vattendrag och så småningom når den känsliga våtmarken Angarnsjöängen en bit från tippen.
Vallentuna kommun har haft tillsynsansvaret över Gillingetippen sedan den täcktes in, men enligt Carina Lindberg har miljökontoret inte gjort någon egen besiktning sedan 1996.
Miljökontoret har nöjt sig med att tippens ägare är skyldig att utföra egenkontroller av lakvatten och eventuella gasläckor och se till att ytskiktet håller.
Carina Lindberg och hennes kollega Lennart Adamajtis medger att de knappt vet vad som ligger lagrat i den gamla tippen, men har hört att där finns avfall från veterinärmedicinska anstalten, byggrester och en och annan oljecistern.
Förr visste man inte hur man skulle göra med miljöfarligt avfall, säger Lennart Adamajtis.
Ingela Hiltula, tillförordnad chef för naturvårdsverkets miljörättsavdelning, konstaterar att miljöförvaltningarna står inför ett komplicerat detektivarbete.
Kommunernas ansvar att ta reda på vilka gamla tippar som finns och vad de innehåller har skärpts genom bestämmelser i miljöbalken och de miljömål riksdagen satt upp om en giftfri miljö.
Ofta vet man inte heller vad som händer med det avfall som grävts ner, till exempel hur olika kemikalier reagerar när de kommer i kontakt med fuktig jord, säger Ingela Hiltula.
Sörab lyfter fram ansvaret för de nedlagda soptipparna i förslaget till ny avfallsplan som går att studera ytterligare några dagar på flera bibliotek i medlemskommunerna. Där konstateras också att tipparna är ett faktum och att många av dem blivit överbyggda i takt med att marken exploaterats.
Inte minst är trycket på att bygga bostäder hårt. I viss mån får vi leva med att de gamla tipparna ligger där de ligger, säger Ingrid Olsson.
Mängden avfall som läggs på deponi har minskat kraftigt de senaste tio åren och i dag är de deponier som är i bruk väldigt små. De fungerar som mellanlagring innan det sorterade avfallet går vidare till glasbruk eller pappersbruk för återvinning. Kraven på deponiernas kvalitet är mycket hårdare i dag än tidigare och från 1 januari 2009 måste alla verksamma deponier hålla samma standard.
Torbjörn Tenfält
Stockholm har 200 nedlagda tippar
Gamla nedlagda soptippar (deponier) räknas som miljöfarlig verksamhet. Enligt länsstyrelsen finns det cirka 200 nedlagda soptippar i Stockholms län.
Sörab är ett regionalt avfallsbolag som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.
I dag finns bara sju verksamma deponier i länet. Tre tar emot farligt avfall, fyra icke-farligt avfall. Det mesta avfall som lämnas till deponierna sorteras och skickas vidare till bland annat glasbruk och pappersbruk för återvinning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)