I går eftermiddag, på åttonde dagen av ofrivillig tystnad, ringde plötsligt telefonen. Det var Svein Tryti som ville dryfta några lokala skandaler och läsa upp sitt senaste blogginlägg. Skanova höll alltså sitt löfte.
När den nya ledningen - med sju dagars leveanstid - väl hade kommit så kopplade de ihop det på ett litet nafs.
Skönt det. Tack Skanova och Eltel. Bra jobbat!
Eller kanske inte...
Tänk om det hade varit krigstillstånd i landet.
Eller om Forsmark hade flugit i luften och vi under sju dagar hade dränkts av radioaktivt regn som vi hade behövt bli varnade för.
Kan man komma och snacka om sju dagars leveranstid då? Kan man strunta i att informera sina abonnenter? Jag inser svårigheten att med icke fungerande telefoner informera men nej, det kan man rimligtvis inte. Man får åtminstone se till att de operatörer som abonnenterna felanmäler till har adekvat information att dela med sig av. Det är det minsta man kan begära.
Den senaste veckan har inte bara medfört att internet och telefoner varit tysta. Den har visat hur otroligt sårbara och utsatta vi är i ett samhälle byggt på kommunikation via i synnerhet just internet. För många har kabelbrottet dessutom inneburit frånvaro av TV, radio, villalarm och termostater.
Problemet är emellertid att ingen har och tar det övergripande ansvaret. Absolut INGEN har kontroll på situationen! Därför finns heller ingen att vända sig till för information. Särskilt inte operatörerna som i flera fall inte ens känt till kabelbrottet. Telia kunde inte ens hitta hit utan placerade driftstörningen i Ekeby. Så illa är det alltså. Ingen har koll. Plötsligt får var och en klara sig bäst den kan. Grattis!
På grund av avregleringarna och den privatiseringshysteri som uppenbarligen har rivit ner vår välfärd har vi dessutom förlorat rätten till insyn. Vi kan inte längre kontrollera att allt går rätt till med det som är vårt gemensamma. Vill vi ha koll på det måste vi börja om från början och bygga upp det igen med noll pengar i potten och i konkurrens med det som en gång var vårt - Televerket, Postverket, Apoteket, Statens Järnvägar och hela sjukvården som såldes ut utan att vi vanliga skattebetalare såg skymten av några pengar. De liksom bara försvann.
Nu står vi här med skägget i brevlådan utan rätt till insyn och möjlighet att ställa krav ens på information. Och skulle en större katastrof inträffa så är det vi som själva får sopa ihop resterna av de politiska beslut som har försatt oss i den här mycket okloka situationen.
För övrigt är det mesta frid och fröjd i Bällsta igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar