torsdag 3 december 2009

Mitt i Steget...


- Va?! Ska Steget och Mitti gå ihop, utbrast sonen när han råkade gå förbi köksbordet på sin väg från kaffebryggaren till tv:n. På bordet låg senaste numret av Mitti med den något annorlunda förstasidan uppåt, den ni ser här intill.
- Vad ska den heta då? Mitt i Steget?! Undrade sonen.
Vi skrattade gott medan han mumsade i sig frukostmackan.
En stund senare såg jag att chefredaktör Niclas Breimar kallar sig "snart chefredaktör för Mitt i Vallentuna Steget".
Jaha...
Personligen tycker jag att sonens förslag var bättre. Men jag förstår Niclas. I längden måste "Vallentuna" vara med. Särskilt som "Steget" tids nog kommer att försvinna. Det kan ni vara tämligen säkra på.
Jag har jobbat på båda tidningarna och tycker det är sunt med konkurrens. Men sedan båda köptes upp av samma ägare är det förstås en osund konkurrens som bara kostar pengar.
Så nu ska Steget läggas ner lite snyggt och då kallas det för sammanslagning. Trist. Vallentunaborna förlorar på det. Myglarna vinner då bevakning uteblir. Det är i alla fall risken.
Men nu ska det alltså satsas på Vallentuna, skriver Niclas Breimar.
Ska vi tro på det?
Jag minns gamle vd:n Ola på Lokaltidningen (som Mitti hette då) som sa, att "Vallentuna bevakar vi bara för att företagarna i Täby vill det". Så var det. Annonsmarknaden i Vallentuna var för dålig. Det var annonsörerna i Täby som ville nå vallentunaborna.
Steget har emellertid lyckats bygga upp en bra säljorganisation så attityden har kanhända förändrats. Låt oss hoppas det. Låt oss hoppas att vi får en lokaltidning värd namnet. Den ambitionen har Steget onekligen haft.
Den allra sista Steget, som just kom digitalt, är emellertid oläsbar. En sida fattas. Den ser inte klok ut. Kanske kommer det en ny...
Mitti, som kom i pappersutgåva igår, ser ut ungefär som den alltid har gjort.
Jag skulle kunna bli nostalgisk och påstå att det var bättre förr. Vi som var reportrar på tidningen förr hade så kallat bevakningsansvar och ett beting på att varje vecka skriva 6 lokala artiklar inkl bilder per halvtidsanställd respektive 12 artiklar inkl bilder per heltidsanställd. Det var ett minimum. PLUS notiser, på gång, insändare och skolmat.
Det var otroligt mycket. Men tillsammans fick vi tidningen (12 editioner tror jag det var) på fötter. Ägaren, som hade köpt ett konkursbo (Norrort) för en (1) krona kunde sälja det för många sköna miljoner. 20 eller mer kanske. Det är sånt man hört. Lokaltidningen hade blivit en vinstmaskin.
Sedan dess har tidningen haft flera olika ägare och så småningom blev den Mitti. Konceptet gjordes om. Reportrarna fick ett helt annat beting. Sedan dess ser tidningarna ut som veckans Mitti:
Sid 1 den tillfälliga förstasidan ovan
sid 2 ungefär detsamma plus påståendet om satsningen på Vallentuna
sid 3 tidningens vanliga första sida - dvs puffar för tidningens innhåll.
sid 4 insändare o annonser
sid 5 annons
sid 6 fem lokala polisannonser och en allmän artikel om övervakningskameror
sid 7 en artikel om rån i Vallentuna och ett nedslaget tidningsbud och tre lokala notiser
sid 8 en artikel om missnöjda föräldrar i Täby samt annonser
sid 9 annons
sid 10 en artikel om en misshandla 19-åring i Täby samt annonser
sid 11 annons
sid 12 en artikel om en fifflande Täbybo
sid 13 annons
sid 14 en allmän artikel om mc-olyckor och två allmänna notiser samt annons
sid 15 annonser
sid 16 en allmän artikel om flykting barn och två allmäna notiser samt annonser
sid 17 en allmän artikel om hyror samt annonser
sid 18 familj samt annonser
sid 19 familj samt annonser
sid 20 köp o sälj samt annonser
sid 21 annonser
sid 22 en artikel om dejting - från Årsta
sid 23 forts på artikeln från Årsta
sid 24 annons
sid 25 kultur o nöje Vallentunaflicka i årets adventskalender o tre allmänna notiser
sid 26 på gång och annonser
sid 27 på gång och annonser
sid 28 annonser
sid 29 artiklar om Täby GF samt fyra sportnotiser varav en notis faktiskt om Rickard Nordstrand.
sid 30 tabeller och annonser
sid 31 Träffen (herregud, har den kommit tillbaka) och annonser
sid 32 annonser
sid 33 annonser
sid 34 annonser
sid 35 nya grannar (om vilka fastigheter som sålts i Vallentuna) och annonser
sid 36 annons
sid 37 annonser
sid 38 annonser
sid 39 annonser
sid 40 annons
Redaktionen jobbar med andra ord inte ihjäl sig. Tidningen är ingen lokaltidning. Den är en penningmaskin. Ingenting annat.
Låt oss hoppas att Mitti Vallentuna Steget inte får samma koncept!
Lycka till!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar