Är de pinsamma eller är de pinsamma?
Nu har kommunalrådet Örjan Lids kompisar i kommunstyrelsens arbetsutskott slutit upp kring sin hövding och skrivit ett genmäle i Steget om att de faktiskt var eniga om att sparka kommunchefen Annika Wallenskog.
Så det så!
För en vecka sedan hade de ingen aaaaaning om saken.
Då var det bara Örjan Lid som visste och han vägrade berätta. Kommuninvånarna ska knipa käft och vackert finna sig i att betala notan, dvs två årslöner på chefsnivå vilket väl motsvarar minst fyra, fem årslöner för vanligt folk.
Så låt oss ta en närmare titt på kommunstyrelsens arbetsutskott. Vilka är de egentligen?
I toppen sitter alltså Örjan Lid (M) som ni kan läsa om här. Elisabeth Rydström (C) och Gunnel Orselius Dahl (FP) är två ganska vänliga damer med för mig alldeles för kyrklig inriktning. Båda vill ha ett bättre och tryggare Vallentuna men vem vill inte det?
Det är ingen tvekan om att damerna i fråga har nått sina positioner i avsaknad av konkurrens. Ingen av dem är särskilt bra som politiker. De är kort och gott namn som fyller ut såväl valsedlar som arvodeslistor. Ingen av dem har något civilkurage att tala om och ingen av dem har, såvitt jag vet, gjort särskilt mycket nytta för kommuninvånarna. Den sistnämnda är för övrigt helt i händerna på tjänstemännen om hon sitter kvar som ordförande för socialnämden, vilket jag reserverar mig för. Ett envist rykte gör gällande att hon just fyllt 70 år fast det kan man faktiskt inte tro. Så bra. Då kan vi kanske hoppas på avgång?
Lars-Bertil Olsson (KD) är en konservativ mysgubbe som sedan hedenhös pryder sin plats i kulturnämnden (om han sitter kvar som ordförande där). Han gör inte särskilt mycket väsen av sig och antagligen ingen nytta heller för den delen. Vad skulle det vara? Han sitter av sin tid som politiker och kommer att få ett tjusigt eftermäle.
Man kan lätt konstatera att somliga njuter av att befinna sig i maktposition. De flesta jamsar bara med och har inga egna synpunkter. Förfärande många läser inte ens handlingarna inför nämndsammanträdena.
Jag var en gång hos kulturnämnden för att presentera ett projekt på Vallentuna teater.
- Va?! utbrast en ledamot. Har vi en teater?!
Hon var skådespelerska till professionen, sa hon. Och socialdemokrat.
Men åter till KSAU.
Jana Tilles (S) kan jag inte uttala mig om. Hon var inte aktiv när jag var lokalreporter. Sossarna har sedan Sylvia Petterssons tid emellertid inte haft särskilt mycket att säga till om i Vallentuna. Att Jana Tilles nu sluter upp kring Örjan Lid i denna fråga tyder på väldigt dåligt civilkurage.
När man tänker efter är det verkligen inte mycket till kommunledning vi har. Suck!
Och nu gör de alltså gemensam sak och kastar sig över Anna Wilson i Vallentuna Steget!
Jodå, de var alla eniga om att sparka kommunchefen. Saken hade minsann diskuterats ingående och beslutet var enhälligt. Elisabeth Rydström hade bara glömt bort det när hon för tidningen berättade att Örjan Lid fått i uppdrag att "ta diskussionerna".
Åh, så lågt.
Anna Wilson sätter dem elegant på plats genom att påpeka att det i Kristin Westers artikel stod att beslutet togs av en enig kommunstyrelse. Hon fortsätter:
- Att det i själva verket var kommunstyrelsens arbetsutskott blev vi inte informerade om.
Det innebär alltså att en betydligt mindre demokratiskt sammansatt grupp stod bakom beslutet vilket inte precis gör det hela snyggare. Särskilt inte som det i förra veckan stod helt klart att det rörde sig om en personlig vendetta mellan Örjan Lid och kommunchefen. Det kan fotfolket inte göra mycket åt med sin fåniga insändare.
Orsaken till uppsägningen stavas officiellt "meningsskiljaktligheter kring hur organisationen ska ledas".
Jaha.
Och det kan Örjan, Elisabeth, Gunnel, Lars-Bertil och Jana då?
Tillåt mig tvivla, som farmor skulle ha sagt. Vad har de för kvalifikationer i kommunalt ledarskap?
Jag kan bara hålla med Anna Wilson.
Skattebetalarna förtjänar att få veta mer om denna offentligt finansierade verksamhet som kommunens förvaltningar är. Framför allt när det handlar om att två års avgångsvederlag ska betalas ut av allmänna skattemedel.
Jag lägger in några bilder jag råkar ha i datorn. Det finns som bekant många vackra platser i Vallentuna. Arkils Tingstad är en av dem.
Det här var Bällsta-lundstorp- ets gamla ladugård. Den var ett ypperligt hantverk i timmer, berättade hembygdsmannen Karl-Erik Mörk som ofta vallade mig i traktens historia. Bilden togs när han kämpade för att få fastigheten med huvudbyggnad och allt kulturminnesmärkt och bevarad. Det fanns skäl för det. Det har bott väldigt spännande folk där.
Och här är en suddig bild på Röda skolan i Hjälmsta där några av oss gick i plugget. Jag lägger gärna in andra Vallentunabilder om ni mailar dem på: gabys@telia.com
