"Toaschema och vätskeransonering"
Expressen Publicerad
Karin har varit fånge på sitt rum i åtta år!
De enda gånger Karin fått komma ut är när hon tvingats besöka sjukhus.
Det värsta är att hon inte får gå på toaletten eller dricka när hon vill, tycker Karin.
– Det här är ett helvete. Det är psykisk terror.
"Karin förlorade ena benet i en olycka för snart tio år sen. Nu är hon fast mellan fyra väggar i rummet på Väsbygårdens äldreboende i Vallentuna.
– Jag har legat på det här sättet i tio år snart. Jag har förlorat allt.
De enda gånger Karin varit utanför sitt rum är när hon tvingats till sjukhus.
– Jag är naturligtvis förbannad och ledsen, jag har alla känseltangenter nedtryckta hela tiden. Jag har fått högt blodtryck här. När man stressas tillräckligt mycket och tillräckligt länge får man det.
Får inte gå på toa i tid
På golvet i rummet ligger blöjor slängda. Persiennerna är neddragna, rummet är halvskumt, och det mesta ljuset kommer från teven."
Sjuksköterskan och Karins gode man Mikael Solborg och Expressens Anna Bäsén |
"Enligt äldreboendet lider Karin av psykiska problem. Två gånger har Karin skickats till psykakuten med tvång och poliseskort. Men psykiatrin tyckte inte Karin var ett fall för dem och skickade tillbaka henne. Både gode mannen Mikael Solborg och Karin ställer sig frågande till att hon skulle ha någon psykiatrisk diagnos.
– De ville inte ha mig där på psykiatrin. Jag är ju bevisat inte sjuk. Det var massor av specialister sittandes runtomkring mig där, jag tror det var fyra stycken där för att avgöra det, säger Karin."
"Mikael Solborg och Karin har anmält äldreboendet för vanvård till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Men äldreboendet friades eftersom det inte gick att styrka att Karin lidit fysisk skada."
"Väsbygårdens äldreboende ska vara ett tryggt boende med god omvårdnad och sjukvård, enligt hemsidan. Mikael Solborg tycker att äldreboendet bryter mot alla etiska riktlinjer och regler som finns.
– Det här är värre än ett fängelse. Jag tror att fångarna på ett fängelse har det mycket bättre, de har mycket mer aktiviteter och godare och bättre mat. Allting är bättre."
"Karins behov är grundläggande, tycker den gode mannen.
– Hon behöver få komma på toa när hon vill, få vatten och dryck när hon vill, och mat som hon kan och vill äta. Hon skulle behöva vänlighet, att folk pratar med henne som man pratar med vem som helst."
Enligt Karin och gode mannen skar det sig med en del av personalen från början. Sedan dess har Karin särbehandlats.
– En av cheferna sade att Karin inte är en människa. Om hon inte är en människa, vad är hon då? Hon är en människa med samma behov som chefen. Hur kan man säga något sånt? Det är skrämmande men visar på mentaliteten här på något sätt, säger Mikael Solborg."
"– Snälla försök hjälp mig att få slut på det här helvetet."
Bra jobbat Mikael Solborg, Anna Bäsén och Expressen!
Hör reportaget och läs artikeln här.
Skamligt Väsbygården!
Om ni inte vill ha henne där så får ni väl hjälpa henne därifrån.
Till något bättre. Och människovärdigt.
Hur svårt kan det vara?!
Om ni inte vill ha henne där så får ni väl hjälpa henne därifrån.
Till något bättre. Och människovärdigt.
Hur svårt kan det vara?!
Jag har jobbat där och det var ett problem.
SvaraRadera