Ditt och datt ur tidningshögen 6

I veckans nummer av Vallentuna Steget läser jag att bostadsmarknaden har lättat och att det finns rekordmånga villor till salu här.

Den som berättar det är fastighetsmäklaren Didrik Lund på Husman Hagberg.

- I mitten av februari var 60 villor till salu på Hemnet jämfört med bara 23 förra året.

Fredrik Walderhaug på Svensk Fastighetsförmedling tycker sig emellertid inte se någon förändring. Det har varit rätt bra fart hela tiden, säger han.

Få köper dock renoveringsobjekt vilket kallas – Timelleffekten.

En villa i Vallentuna kostar i genomsnitt 3 089 000 kronor i år mot 2 935 000 kronor förra året.

En pikat detalj i sammanhanget är att Didrik Lund är gift med sångerskan Susanne Alfvengren men det är ju en annan historia. .

Vallentuna Nya den 19 februari berättar att 100 000 ton giftig jord ska köras från Beckholmen i Nationalstadsparken i Stockholm till Sörabs Löt i Vallentuna. Här ska Sita rensa bort gifterna – kvicksilmver, arsenik, bly, tjärämnen, metaller och olja – och köra tillbaka den till Stockholm.

- Vi tillämpar dels biologisk behandling som innebär att mikroorganismer, bakterier och svampar bryter ner kolvätena och dels jordtvätt. I svårare fall tillämpas deponering. Dessutom renas allt förorenat vatten från processen innan det släpps ut. Efter reningen återförs den rena jorden till Beckholmen igen, berättar Tommy Lundgren, avdelningschef och kemist. (Var?)

- Vi valde att anlita Sita för att sanera jorden från Beckholmen eftersom vi har ett stort förtroende för dem efter tidigare samarbeten. Dessutom hade de ett konkurrenskraftigt erbjudande, säger Gunnar Haeger.

Det här är riktigt oseriöst.

Artikeln är undertecknad Källa: Sita Sverige och är rena textreklamen för företaget. Sånt här släpper man inte igenom i en seriös tidning. Det rör sig om mycket farligt material, kanske det farligaste som har lagrats i kommunen. Då låter man inte företagen diktera artiklarna.

Enda ljuspunkten är att seriösa Sörab är involverat.  

Storfiskarkommunen ska fortsätta fiska i Vallentunasjön skrev Steget den 14 februari. Trots fiske med trål för sju miljoner kronor har sjön inte blivit klarare. Nu ska man fiska med ryssjor ett tag och se om det hjälper bättre. Det är vitfisken som ska upp, mört och braxen.

Vallentuna Nya är en kul tidningen. Tack för att vi får den! Den bjuder oftast på trivsam läsning.
I nummer 4 inleder de med en lång insändare som är en replik på en artikel om VBK i vecka 43 vilket, om jag förstår rätt, alltså bör ha varit tio, elva veckor tidigare. Snacka om fördröjd utlösning eller vad det heter.

Och så den där sidan med chefredaktörens middag.

Suck!

Och den som kallas Jasmine…

Dubbelsuck!

 Men jag vill inte såra en ung tjej så jag säger inget.

Sport, sport, sport och tv, tv…

Vafan, nåt måste det väl stå i blaskan!

Ica, Konsum, Konsum, Vallentuna kommun och ett gäng notiser.

Bra business, inte så mycket tidning.

Ditt och datt ur tidningshögen 5

Polis i bojor

Vallentunasteget skrev den 17 januari om Denley Pihl som hade blivit bestulen på sin smartphone och en del andra tekniska grejer i samband med ett inbrott i hans hus den 22 december förra året. Denley lyckades själv hitta sina tillhörigheter med hjälp av GPS. Apple har nämligen ett program som kan spåra en borttapad eller stulen iphone. Denleys stulna prylar visade sig finnas i ett hyreshus i söderort. Därmed var Denley chanslös. Polisen kan nämligen inte knacka dörr i hyreshus och leta efter stöldgods. För att det ska fungera måste man kunna knyta stöldgodset till en viss bestämd lägenhet. Trist.


Ajöken till kröken bakom ratten
Rattfylleristerna ska sättas åt skrev Vallentunasteget 20 december. I Roslagen finns enligt polisen 70 personer som ofta kör på fyllan. Tio av dem bor i Vallentuna. Målet är förstås att få bort dem från vägarna och erbjuda dem vård. Allmänheten uppmanas lyfta luren och höra av sig om och när de ser något som verkar vara skumt.


Bättre än rondellhund?
Rondellen på Banvägen vid "Elwes undergång" var himla fint pyntad i år med en finurlig och dekorativ skogsscen befolkad med granristomtar som Anna Wilsons så riktigt skriver i Steget den 20 december. På Lucia var rondellen uppenbarligen dekorerad med hundra marschaller till och med. Himla snyggt redan innan och inte blev det väl sämre av det. Anna skriver att det var kommunanställda som hade tassat dit och tänt på. Bakom den fiffiga idén med att glädja kommuninvånarna med en fin rondell stod Linda Wallgren som är driftsledare för park, natur och skog i kommunen. För pill med granristomtar, byggande av plexiglaslyktor och pakettillverkning svarade Jenny Rödin hos kommunens entreprenör JRF mark. Det blev så uppskattat att julrondellen tycks bli tradition. Toppen, tycker jag.

I samma tidning ser jag att Gunhild Nylén Hillbo född 1917 har gått bort, en kulturpersonlighet av rang i Vallentuna.

Och på Gläntastigen slog en röd ros ut i blom på självaste julafton. Här hos mig blommade fortfarande sommarens pelargonerna utomhus den dagen. Sedan gick det som det gick…

Elwe

Nu är det något riktigt skumt på gång!
En något märklig notis i Steget den 3 januari lyder:
Politiker lämnar kommunstyrelse.
Det är politikerna Åke Uddén (C), Elwe Nilsson (M) och Tommy Eckelöv (S) avsäger sig sina platser i Kommunstyrelsen. Anledningen uppges vara att partierna vill ”möblera om” bland politikerna i samband med att samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden för teknik och miljö avvecklades från och med den 1 januari. Nämnderna ersätts av miljö- och samhällsbyggnadsbyggnadsnämnden och teknik- och fastighetsutskottet.

Vad i all världen är detta? Ett spel för gallerierna?

Åke

De här märkliga nämnderna brukar komma till när det ska myglas lite mer än vanligt i kommunledningen. Av notisen framgår inte om nämnda politiker har fått kicken eller om de avgått i protest. Att "partierna vill möblera om" är en otroligt konstig formulering. De två förstnämnda skulle aldrig i livet lämna ett politiskt uppdrag frivilligt. Det är ett som är säkert. Och en kommunstyrelse utan Elwe har väl Vallentuna inte sett på 25-30 år. Minst. Här ligger definitivt en hund begraven.
Mycket konstigt.
Förklaring tack!
(Tommy Eckelöv känner jag inte närmare så honom kan jag inte uttala mig om. )

Tack snälla Swedbank!

Jag fick ett utbetalningskort härom dagen sedan jag av misstag betalat en räkning två gånger. Men de pengarna går inte att hämta ut. Swedbank har nämligen slutat med kontanter! Åtminstone i Vallentuna. Jag måste tvärtom ta mig till Täby - dit jag definitivt inte har något annat ärende - bara för att hämta ut dessa pengar. Annars går de nämligen tillbaka till avsändaren och jag kan känna mig blåst på femhundringen. Och får man på Handelsbanken så lär det kosta 60-160 (uppgiften varierar) kronor minst bara för att få ut pengarna. Sanslöst!

Det visade sig emellertid att jag kunde ta ut pengarna på Swedbank förutsatt att jag satte in dem på mitt konto där. Annars hade det varit kört. Alltid nåt!

Svein

Trägen vinner och Svein T med den...
Jag ser i Steget 27 december att kommunen har planer på att sanera sex nedlagda soptippar i Vallentuna.

- Ekeby skidbacke vid Ekebydalsvägen
- Grandala vid Väsby
- Foderby vid Stängselboda
- Högdala vid Sjöboda
- Södra Cedersdal vid Högdalavägen
- Gillinge nära Gillinge och Dammsta

Sex av kommunens 27 nedlagda deponier har fått riskklass 2 vilket innebär risk för att föroreningarna sprider sig i marken eller till grundvattnet.

Jag kan bara säga:

Grattis politiker! Så polletten börjar trilla ner nu?

Svein T (V) får alltså rätt till sist.
Som han "slogs" för att få dessa tippar åtgärdade!
I minst ett decennium.
Men det ville ni inte lyssna på. Så fort han steg upp i fullmäktiges talarstol gick ni ut och rökte.

En enkel men ack så pinsam fråga fråga lyder:
- Och hur står det till med Okvistatippen?



Gamla kommunalhuset på Gustav Nilssons och Gunnar Källers tid.

De kommer och går med skyhög lön och ställer mest bara till det. 

Kommuncheferna trivs inte så bra i Vallentuna. Det är allmänt känt. Sedan Gunnar Källers dagar har omsättningen varit stor, om man säger så. Vallentuna hamnade därför på en delad tredjeplats när Tidningen Vision mätte hur ofta landets kommuner byter ut sina kommunchefer. Jag vet inte riktigt vad man ska tycka om det. Det förstår ju vem som helst att det inte kan vara kul att serva den nuvarande kommunledningen. Somliga fd kommunchefers försvinnanden från den lokala arenan har dessutom varit rena rama välgärningarna. Eric Sörlins och Kjell Johanssons till exempel. De måste ha trott att de axlade en kommunal kungakrona i stället för ett servicejobb när de tillträdde. Dessbättre försvann de till sist ut ur kommunen. Tack för det!

Varför är Täby alltid så mycket mera på?
Täby kommun satsar stort eller åtminstone 25 miljoner kronor på ett vikingacenter som ska kosta 75 mkr innan det står klart. Detta inom ramen för det så kallade projektet Runriket som är ett samarbete mellan Stockholms läns museum, Täby och Vallentuna kommuner. Väl medvetna om sin historia med Jarla Banke och allt fortsätter Täby alltså sin satsning på en trivsam aktivitetspresentation av våra gemensamma rötter.

Och vad satsar Vallentuna?

Ingenting.
Förstås.
Det bidde liksom en tumme…

Tillåt mig småle, som farmor sa när hon tyckte nåt var bortinatta.

Magnus Sjögren, som är turismansvarig (ha ha ha) i Vallentuna tycker att kommunen ska vara med i projektet.
- Det här (Vallentuna) blir en av entréerna till Runriket och vi är en del av det, säger han. Vi har pratat om det flera gånger på våra möten inom Runriket.
Ack ja, snacka går ju. Men snacka så det går är värre. Det är inte lätt att vara turismchef då inte.
- Nej, det finns inga planer på extrapengar, säger kommunalrådet Örjan Lid bestämt.
Det tror jag det. Dem har ju han som den mygelnisse han är på olika sätt lagt beslag på alldeles själv!

Gå igång på runstenarna, politiker!
Anna Wilson konstaterar i Steget att Vallentuna kommun i sanning gör dåligt ifrån sig vad gäller turism. Vallentuna hamnade skandalöst på 288:e plats av 290 i en ranking gjord av Svensk handel och Sveriges hotell- och restaurangföretagare. Men en turismansvarig har vi alltså.

Lägg emellertid märke till att han inte kallas turistchef. Han har med all säkerhet en annan syssla att sköta också. Som Sonja Blom innan hon gick i pension. Som jag minns det i alla fall. Hon var såväl trafikingenjör som turismansvarig. Rätta mig om jag har fel, Sonja. Vad ska det bli av sånt? Ska turisterna komma hit och kolla på Pressbyrån eller? 

Påpekas bör att Vallentuna är världens runstensrikaste kommun med massor av spännande historia för en turistchef att sätta tänderna i.

Men det vet väl inte dagens politiker förstås. De har inte sina rötter här som vi riktiga vallentunabor.  

Karl-Erik Mörk.
Han är utklädd på den här bilden,
om ni undrar.

Han var så klok...

Jag säger som den fantastiske hembygdsmannen och vallentunakännaren Karl-Erik Mörk sa på sin tid. 
- Så fort det kommer en ny journalist så måste man lära upp dem, sa han och skjutsade omkring mig i bygden i sin vinröda Volvo Duett. Han berättade om de unika träden, alla sorters potatis, hällristningarna, kyrkorna, gårdarna, de vikingatida vägarna, folk som för länge sedan gått ur tiden, alla tokiga kommunala beslut och varenda runsten. 
Åh, vad han fattas mig... 

- De kom med tåget 1958, klev av här och trodde att de visste bäst och kunde allt, sa han om politikerna.
- Sedan började de projektera och förstörde allt som kom i deras väg.
Han skrädde sannerligen inte orden. Han hade verkligen civilkurage. Oj oj oj...

Dessvärre har det inte blivit bättre.
De som kommit utsocknes från och myglar idag kanske kom 2000 eller så. Men det är samma skrot och korn som förr. Och framförallt, de har inte heller läst på...