Vallentunasjön

Södra Roslagen

20 augusti 1986

Vallentunasjön

Från stinkande dypöl till resurs

(VALLENTUNA)

Ända till slutet av 1950-talet gick hela tätortens avlopp orenat ut i sjön. En period med låggradigt reningsverk gjorde föga nytta.

Först på 1960-talet upphörde utsläppen när kommunen anslöt sig till Käppalasystemet. Då var sjön en stinkande dypöl vid vars stränder vassen stod hög och ogenomtränglig.

Idag röjs stränderna och sjön utnyttjas av fritidsfolk. Vattnet cirkulerar dessutom genom sin egen botten förvandlad till världens största solvärmebatteri, en anläggning som givit eko långt utanför kommunens gränser.

Från Vallentuna tätort rann det orenade avloppet - innehållande både ettan och tvåan - rakt ut i sjön via olika diken i många år. Där blandades det med andra föroreningar som exempelvis gödningsämnen från jordbruken runt sjön. Resultatet var en stinkande dypöl till ingen glädje för någon.  

I slutet av 1950-talet byggdes pumpstationen som nödtorftigt skulle rena vattnet. Först någon gång på 1960-talet anslöt kommunen sitt avloppsnät till Käppala. Därmed var sjön åtminstone befriad från hushållsavloppen.

- Det kan möjligen finnas något enstaka privat avlopp kvar som går ut i sjön via slamavskiljare och dike men vi har plockat dem efterhand, säger hälsovårdsinspektör Ulf Blomqvist.  

Muddring och fiske

Undersökningar och provtagningar i mängd har utförts i sjön. Diskussionerna om vilka möjligheter som finns att rädda den från igenväxning har genom åren varit många.  

- Det enda radikala är en total muddring, att helt enkelt suga upp slammet, säger Ulf Blomqvist. Det handlar om ett mycket dyrbart projekt på 5-10 år. Men det finns sjöar i landet där det har prövats med gott resultat. Metoden löser problemen på plats, säger Ulf Blomqvist.

Problemet med sjön är den rikliga halten av näringsämnen. Det sker en ständig inre gödsling som resulterar i en överproduktion av alger. Olika reningsmetoder har testats. En teori för några år sedan gick ut på att fiska sjön fri från braxen, en fisk som äter mycket växter och följaktligen avger stora mängder avföring som blir till näring åt algerna. Försöket blev emellertid övermäktigt och än i dag lever braxen i överflöd i Vallentunasjön.

Sjövärmeprojektet

- Vi är säkra på att sjövärmeprojektet kommer att förbättra sjön. Nu cirkulerar vattnet som aldrig förr. Det ger en fantastisk syresättning åt vattnet och sänker temperaturen en del, säger värmeverkets VD Carl-Erik Wikström. Företaget kommer att vetenskapligt hålla kontroll på vad som sker med vattnet de närmaste åren.

Hur är det då med friluftsfisket? Jodå, det finns en fiskevårdsförening som främjar den verksamheten. Fiskekort kostar några tior och säljs genom Fritidskontoret. Och sjön är tacksam att meta i. Det nappar nästan oupphörligen av abborre, mört och braxen. Storgäddorna håller sig i vassen där även en och annan gös simmar omkring.

Problemet för de som vill meta är en plats att meta från. De två bryggorna vid Gustavs Udde har försetts med kraftiga grindar då båtarna måste skyddas mot förstöring. En tredje brygga är avsedd för vattenskidklubben.

Brygga vid Kyrkviken

Vid Arkils Tingstad och Bällstabergen är det svårt att hitta en lämplig plats utan vass som sträcker sig tolv meter ut i sjön. Vid Kyrkviken har däremot en brygga kommit till på fritidsförvaltningens initiativ.

- När Kvarnbadet byggs ut kommer en brygga för vindsurfing och kanoter. Kanske kan vi så småningom hyra ut roddbåtar för fiske också, säger fritidschefen Uno Sköld.

Är då fisken ätlig? Går sjön att bada i? Frågorna går till Ulf Blomqvist, hälsovårdsinspektör och biolog med säte på hälsovårdskontoret.

- Det finns ingen som helst anledning att inte äta fisk från Vallentunasjön. Sjön är inte smutsig! Den har bara för mycket näringsämnen. Det är däremot inte lämpligt att dricka vatten med mycket alger eller att bada i grön gröt när det är som värst. Man kan få hudutslag. Sikten försvinner och man kan skada sig, säger Ulf Blomqvist.

Cykla runt sjön

Av de olika badplatserna är Uthamrabadet ett så kallat tillsynsbad. Det innebär att fritidsförvaltningen håller regelbunden kontroll där. Täbybadet är ett annat. Bällstabergen, som av naturen inbjuder till bad, finns det ingen förvaltning som kontrollerar.

En cykeltur runt sjön kan vara ett annat sätt att nyttja den. Drygt två mil lång är sträckan och den late gör klokast i att ställa in riktningen från Vallentuna mot Täby och Höstsol för att sedan välja skålhamravägen tillbaka. Det vägvalet innebär knotiga backar och korta trafikbesvärliga delar i början av turen men behagliga utförsbackar mot slutet.

Den historiskt intresserade utrustar sig lämpligen med boken ”Kring Runstenarnas sjö” av SE Vingedal eller Bernhard Bengtssons ”Stenarna talar” i god tid före färden. Båda böckerna är sedan decennier slutsålda men finns att låna på biblioteket. Färden runt sjön är fylld av historiska minnesmärken från den tid då Jarla Banke på ena sidan sjön och Skålhamraätten på den andra gnabbades om vem som var störst och bäst.

- I framtiden hoppas vi kunna anlägga en vandringsled runt hela sjön, säger Uno Sköld.

Monica Antonsson

___________________________________________________________________________

Södra Roslagen

16 oktober 1985

Sjövärmeverket snart startklart

Nyligen presenterades det världsunika sjövärmeverket i Vallentuna. Rudolf Martinell (bilden) demonstrerade metoden som ska ge solvärme från Vallentunasjöns botten.

Många vinster med sjövärmen

(VALLENTUNA)

En dryg vecka innan arbetet med att plöja ner 36 mil ledning i Vallentuna sjön har avslutats redovisades projektet nyligen vid Gustavs Udde.

Efter sommarens intensiva arbete kan nu konstateras att det världsunika projektet är på god väg att lyckas.

Redan tidigt i vår trycks det på startknappen till värmepumpen som ska förse centrala Vallentuna med sommarvärme som lagrats i sjöns bottensediment.

Hyllning

Visningen kom mycket att bli en hyllning till pionjären, värmeverkets förre chef Hans Garderyd som oväntat avled för en tid sedan och inte förunnades glädjen att få se sina planer förverkligade.

- Om det är någon som ska ha äran av detta så är det han, fastslog samtliga projektansvariga.

Metoden bygger på att det varma ytvattnet pumpas in i de nu nerplöjda slangarna via pumphus och samlingsledning. De 36 milen är fördelade på 120 stråk med 190 cm mellanrum. I varje stråk ligger tre lager slang på 2,4 och 6 meters djup under sedimentytan.

Ytvattnet värmer här det omgivande lerlagret från 9 till 18 grader. Vintertid leds sjöns kalla vatten ner genom det uppvärmda bottensedimentet. Vattnet värms upp och på så vis tas den lagrade energin till vara. Det uppvärmda vintervattnet förs sedan till värmepumpstationen bredvid Vallentuna gymnasium. Det kommer sedan an på värmeverket att fördela sommarvärmen till bostadshusen i centrala Vallentuna som är knutna till fjärrvärmenätet.

Slitit hårt

Arbetet med att plöja ner de 360 kilometerlånga ledningarna har inte varit fritt från störningar. Personalen har arbetat upp till 16 timmar per dygn. Det har varit svårigheter med att få fram ledning och bottensedimentet har visat sig vara hårdare än väntat. Detta har medfört en viss fördröjning, men nu ser det alltså ut som att ledningarna ska vara på plats inom någon vecka. Jobbet utförs av Rudolf Martinell och hans SED Energy AB.

- Men de som slitit hårt ute på sjön är Sjömaskinger och Aqua-Schakt. Totalentreprenörer är ABV och uppdragsgivare för projektet har varit kommunägda Vallentuna Värmeverk, påpekade Rudolf Martinell.

- Vi är nu ganska säkra på att projektet kommer att lyckas. Det innebär att många sjöar blir tillgängliga för värmepumpar.

- Det är ett stort framsteg att slippa nyttja olja och el, sa värmeverkets ordförande Sten Vågeteg. I månadsskiftet februari/mars ska han trycka på knappen till pumpverket på 8 MW. För första gången i världshistorien ska sjövatten omvandlas till värmeenergi för bostadshus.

Imponerad

- Man blir imponerade av den mängt luftföroreningar som nu elimineras, sa kommunalrådet Elwe Nilsson (m) och syftade på de 60 ton svaveldioxid, 18 ton kväveoxid, bly, kvicksilver och kadmium som Vallentunaborna nu slipper i närmiljön.

- Projektet innebär stora miljövinster förutom energibesparing och billigare värmeförsörjning. Det är trevligt att Vallentuna fått vara med som banbrytare, sa Elwe Nilsson.

- Projektet kommer inte att hämma friluftslivet vid sjön. Vi tror snarare att algtillväxten kommer att hämmas när vattnet blir bättre syresatt, sa Rudolf Martinell.

Enligt Hans Garderyds ursprungliga planer kommer behovet av el för uppvärmning av bostäder i Vallentuna att minska med en tredjedel och oljebehovet att reduceras till noll.

Som det nu ser ut får han rätt i sina beräkningar och då har projektet varit väl värt all möda och de 25 miljoner kronor som värmeverket investerat.

Monica Antonsson

_______________________________________________________________________________


Södra Roslagen
24 september 1986

Deras satsning gav världs-eko

(VALLENTUNA)

Det unika sjövärmeprojektet i Vallentuna är igång på allvar. Just nu laddas bottensedimentet som bäst med värme från det solvarma ytvattnet.

I vinter ska den lagrade värmen avges till det kalla vatten som då cirkulerar i de 36 mil långa ledningarna. Det distribueras därefter till fjärrvärmenätets 4 500 hushåll.

Därmed har teorierna blivit verklighet. Sjöns yta har förvandlats till en jättelik solfångare och dess botten till ett stort solvärmebatteri.

- Projektet är världsunikt och har placerat Vallentuna på kartan internationellt, säger Sten Vågeteg, styrelseordförande i Vallentuna Värmeverk.

Tekniken att utvinna energi ur Vallentunasjön är egentligen en vidareutveckling av bergvärme, något kommunen har erfarenhet av, bland annat i bostadsområdet Kragstalund. Tanken var att använda sjöns yta som en jättelik solfångare och sedan lagra värmen i bottensedimentet tills den bättre behövs vintertid. Värmeverkets dåvarande chef, Hans Garderyd tände på idén och en rad tekniska experter kopplades in på projektet.

Hungrig på nytt

- Hans Garderyd var speciellt hungrig på allt nytt. Innan vi satte igång hade vi prövat alla vägar. Därför var projektet ingen chansning som många trodde. Vi visste vad vi gjorde, säger Sten Vågeteg.

Vår styrelse var förstående och sade ja. Det gjorde även kommunstyrelsen och aktieägarna vilket är detsamma som kommunen till hundra procent.  

Så beslöts att inte mindre än 36 mil rör skulle plöjas ner i bottensedimentet under sommarmånaderna 1985. Det blev Rudolf Martinell och hans SEDenergy AB som kom att utveckla en metod för hur det skulle gå till.

- Rudolf Martinell är specialist på nedläggning av rör i myrmark för utvinning av metangas. Det föll sig därför naturligt för oss att engagera honom.

- Hans Garderyd kom med sin idé och vi började resonera runt den. Från myrmark var steget inte så långt till Vallentunasjön, säger Rudolf Martinell. Det är ungefär samma svårighetsgrad.

36 mil ledning

Förundersökningar resulterade i bedömningen att rören relativt enkelt skulle kunna plöjas ner. En sjömaskin med specialkonstruerad plog – svärd – byggdes för ändamålet. Pråmen - varifrån rören lades ner - styrdes med hjälp av laser för maximal precision.

Idag ligger rören i ett fem (?) kilometer långt och 240 meter brett fält. I tre lager ligger de, på två, fyra och sex meters djup under sjöbotten. Avståndet i sidled är 120 cm. Tillsammans gör det 36 mil ledning.

- Vi fick en del oförutsedda problem som vi inte hade räknat med, berättar Rudolf Meidner. Bland annat visade det sig att sedimentet var hårdare än vad provborrningarna visade. Det innebar att vi fick öka dragkraften mitt under arbetets gång. Vid ett tillfälle stötte vi på berg. Då tvingades vi förskjuta hela lagret. Sammantaget betydde det en månads försening.  

Så avled helt plötsligt projektets eldsjäl Hans Garderyd. Många började misströsta och det var en tid risk att allt skulle gå överstyr.

- Då kom Sten Vågeteg och visade sin klass med viss hjälp av sin styrelse, säger Rudolf Martinell. Till projektets stöd skyndade även Carl-Erik Wikström (c) som blev ny värmechef. Dessutom ställde kommunalrådet Elwe Nilsson (m) upp. Utan kuraget från dessa tre personer hade det här projektet inte varit möjligt.

Så här efteråt är han nöjd med sjövärmeprojektet i Vallentuna. För honom innebär det en möjlighet till nya uppdrag och flera länder är på gång med egna projekt.

- Frånsett låga oljepriser är det här ett rejält alternativ. Det kan innebära mycket arbete för oss. Men alla positiva problem kan vi lösa, säger Rudolf Martinell.

Minskat nedfall

Under sommaren har nu det varma ytvattnet pumpats in visa ett sommarintag i Uthamra vid Täbygränsen. Därifrån har det pumpats ner i de 36 milen rör. Bottensedimentet kring rören har då värmts upp. Det varma ytvattnet har därmed avgivit sin värme.

Till vintern kommer kallt vatten att pumpas in från den så kallade djuphålan vid Uthamra. Även detta vatten pumpas in i rörsystemet. Eftersom sedimentet kring rören värmdes upp av sommarvattnet värms nu även vintervattnet.

Vattnet leds till värmeverket vid Vallentuna gymnasium. Där tas värmen om hand och vattnet, nu avkylt till endast 0,5 grader Celsius, leds åter ut i sjön via Ormstaån. Från värmeverket distribueras sedan värmen till fjärrvärmenätets 4 500 hushåll.

- Det kommer att innebära minskat nedfall med 60 ton koloxid och 18 ton kväveoxid. När projektet är i full gång blir det 85% lägre oljeförbrukning i tätorten, säger Carl-Erik Wikström.

Sten Vågeteg håller med.

- Vi laddar just nu sjölagret med 300 sekundliter. Vi vet att vi kan suga ut energin och att värmepumpen går. Nu ska vi försöka sänka bullernivån inne på värmeverket och trimma datorerna, Vallentuna Värmeverk håller i början av oktober sitt första öppna hus för den som vill veta mera.

Monica Antonsson

_______________________________________________________________________________

Södra Roslagen
28 oktober 1987

Tunnare sjöis

Sjövärmeprojekt påverkar Vallentunasjön

(VALLENTUNA)

Sjövärmesystemet i Vallentunasjön har medfört att istjockleken vintertid påverkats kraftigt.

Det står klart sedan resultatet av fritidsförvaltningens undersökning från vintern 87/88 nu presenterats.

Förvaltningen har regelbundet mätt istjockleken, undersökt eventuella strömningar samt ingående studerat värmepumpprojektets inverkan på sjön.

- Vad fritidskontoret har kunnat konstatera är att isen blivit mycket tunnare samt att även öppna vakar bilats där värmerören ligger nedsänkta, skriver förvaltningen i sin rapport.

Det innebär att i stort sett hela sjön inom Vallentuna kommun berörs. Rören är nedgrävda i ett område som sträcker sig från Uthamra vid Täbygränsen och långt in i Kyrkviken i Vallentuna.

- Enligt värmeverket har man haft problem med läckage på vissa delar av rörsystemet vilket gjort att dessa vakar uppstått, skriver förvaltningen vidare.

Projektet världsunikt?

- Värmeverket framhåller att under normala betingelser påverkas ej istjockleken av det rörsystem som finns i sjön. De påpekar också att värmeverket inte kan avge några löften att tunn is fortsättningsvis inte kommer att uppstå till följd av projektet. Intressant i sammanhanget är möjligen det faktum att sjövärmeprojektet är världsunikt och att erfarenheter från annat håll saknas helt.

Fortsatta studier

Orsaken till fritidskontorets undersökning var en motion till fullmäktige från Jan-Olof Norell (sol) om anläggandet av en isbana på sjön. Undersökningen har nu resulterat i att en sådan inte kan anläggs. I stället ska fritidsförvaltningen samarbeta med värmeverket i sina fortsatta studier av projektets påverkan på Vallentunasjön.

Monica Antonsson

_____________________________________________________________________________